Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Decamerone ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Decima’ltum—DefensFv.
1426
dre. Det vanliga metersystemet är
ett d., medan vårt gamla sv. måttsystem
var grundat på mångfalder av tolv (d u
o-d e c i m a’l system av lat. duo’decim =
tolv). Även vårt vanliga talsystem kan
anses vara ett d. D. infördes i Sverige
1863. Se Talsystem!
DecimaTtum. Ett gammalt sv. mått, 0,1
fot = 2,97 cm.
Decima’lvåg (lat. de’cem = tio). En
våg, där den vågarm, varpå vikterna
verka, är 10 ggr så lång som den, varpå den
vägda kroppen verkar. Till följd härav
behöva vikterna endast utgöra en tiondedel
av den vägda kroppens vikt, för att
jämvikt skall inträda. Dessutom finnas vissa
anordningar på vågen för att ge den
vågskål, där den vägda kroppen lägges (den
s. k. bryggan), en rörelse parallell med
sig själv, varigenom vägningens resultat
blir oberoende av den vägda kroppens
läge på bryggan trots dennas relativt stora
utsträckning.
Decime’ra (lat. decima’re = uttaga var
tionde). Bet. förminska, reducera.
Decimeter (lat. de’cem = tio), förk.
d m. Vio meter.
Decisi’v (lat. deci’dere = avgöra). Bet.
avgörande, bestämmande. — D e c i s i o’n,
beslut.
Déclassé (fransk, déclassé). Bet. utstött
ur sin samhällsklass el. ur hela samhället.
Décolleté. Se Dekolleterad!
Deco’rum (lat.). Bet. det passande,
anständigt.
De Co’ster, Charles, f. 1827, d. 1879.
Belg. förf., som skrivit en bred historisk
roman Ulenspiegel och Lamme Goedsak
(1867; sv. övers. 1925).
Découvert [dekovä’r] (fransk, découvrir
= avtäcka). Bet. naken, utan täcke 1.
täckning, alltså deficit, brist, utgifter utan
täckning och slutligen blanko:
blankoför-säljning 1. baissespekulation (sälja ä
découvert).
Decrescendo [dekresjä’ndo] (it.). Förk.
decresc. 1. decr. Musikterm för
avtagande tonstyrka, kan även vara förenat
med minskad hastighet och sjunkande
melodilinje. Tecknas oftast Jfr C r e s-
c e n d o!
Dedekind [de’dekint], Julius
Wilhelm Richard, f. 1831, d. 1916. Tysk
matematiker, nydanare inom talteorien.
Dedi-bank. Förk. för Deutsche
Bank und Discont o-G e s e
11-s c h a f t.
Dedice’ra (lat. dcdica’re). Bet. tillägna.
Dedikatio’n (lat. dedica’re = tillägna).
Bet. tillägnan till någon person el. till
någons minne särsk. i fråga om litterära
verk. D. brukar i böcker sättas på ett
särsk. blad efter försättsbladet.
Deduce’ra (lat. dedu’cere). Bet. härleda,
bevisa.
Dedu’ctio in absu’rdum (lat.). Bet.
härledning till orimlighet. Gendrivande av en
sats genom att man uppvisar, att den
leder till orimliga konsekvenser; även falsk
bevisföring, som för till orimliga resultat.
Deduktio’n (lat. dedu’ctio =
härledning). Se Bevis!
De fa’cto (lat.). Bet. i själva verket,
faktiskt, oavsett rättslig grund (de jure).
Uttrycket användes t. ex. om en regering,
som faktiskt har makten i landet utan
författningsenligt underlag och utan att vara
erkänd av andra stater, ss. en tid
sovjetregeringen i Ryssland. Jfr De jure!
DefaitBsm [-fä-] (fransk, défaite =
nederlag). Under världskriget präglat franskt
politiskt slagord som namn på den politiska
riktning i Frankrike, som misströstade
om segern och ville fred till varje pris.
Defe’kt (lat. defi’cere = fattas). Bet.
bristfällig, ofullständig; brist, tomrum.
Defensi’v (lat. defe’ndere = försvara).
Bet. tjänande till försvar; försvarsstrid,
en av de två huvudformerna inom
krigföringen. Mots.: offensiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
