Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Denitrera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
Denitre’ra—Depilatio’n.
1456
tiv stil, som han tillämpat i
väggmålningar av ofta religiös karaktär.
Denitre’ra (lat. de — från och ni’trum
= salpeter). Borttaga nitrogrupper från
nitroföreningar 1. nitrösa gaser fr. därmed
förorenad svavelsyra. —
Denitrifika-t i o’n, se Kvävebakterier!
De’nnewitz. By i Tyskland i mell.
Preussen (prov. Brandenbur g), där en avdelning
av den under sv. kronprinsen Karl Johans
befäl stående nordarmén besegrade
fransmännen 1813.
Den norske forfatterforening. Se
Författarföreningar!
Den oövervinneliga armadan. Se A
r-m a d a!
Den politiske kannstöparen. Lustspel av
L. Holberg (1722), uppfört i Stockholm
första gången 1741.
Den stumma från Po’rtici (fransk. La
muette de Portici). Opera av Auber med
text av A. E. Scribe och G. Delavigne
(1828, Sthlm 1836).
Den sönderslagna krukan (tysk. Der
zer-brochene Krug). Tyskt lustspel av H. v.
Kleist (1811), uppfört i Stockholm första
gången 1895.
Denta’1 (lat. dens = tand). Bet.
hörande till tänderna. Inom språkvetenskapen
benämning på ljud, som uttalas med
tungspetsen mot den övre tandraden.
Dent du Midi [dan dy midi’].
Bergstopp i Väst-Alperna (Schweiz), 3 260 m.
ö. h.
Denti’n (lat. dens = tand). Bet.
tandben. D. är ngt hårdare än vanligt ben,
bildar huvudmassan av tänderna och
be-klädes av emalj.
Denti’st (lat. dens = tand). Bet.
tandläkare 1. tandtekniker.
Denudatio’n (lat. denuda’re = blotta).
Inom geologien bortnötning av ytliga
berg- och jordlager gm vind el. vatten. Jfr
Erosion!
Denver [de’nnvo]. Huvudstad i staten
Colorado i v. U. S. A. D. är medelpunkt i
ett rikt bergverks- och jordbruksområde,
1 610 m. ö. h. 288 000 inv. (1930).
Den vilseförda (it. La Travia’ta). Opera
av Verdi med text av F. M. Pave (1853,
Sthlm 1868).
Deoda’ra-ceder. Se C e d e r!
De’o gra’tias (lat.). Bet. Gud vare tack
och lov.
Departeme’nt (lat. pars = del). Bet.
avdelning, verksamhetskrets. 1. I Sverige,
Norge och U. S. A. namn på den
verkställande maktens centrala organ för
förvaltningens olika grenar, statens högsta
ämbetsverk. De sv. statsdepartementen äro
9: justitie-, utrikes-, försvars-,
social-, kommunikations-,
finans-, ecklesiastik-,
jordbruks- och handelsdeparte-
menten. I spetsen för varje d. står en
departementschef, som alltid är
ett statsråd, vars närmaste man
kallas statssekreterare, i utrikesdep.
kabinettssekreterare. 2.
Avdelning inom arméförvaltningen. 3.
Underavdelning inom ministerierna i Danmark. 4.
Förvaltningsområde i Frankrike och en
del andra länder, motsv. våra län.
Depende’ra (fransk, dépendre). Bet.
bero av.
Depense’ra (fransk, dépense = utgift).
Bet. göra utgifter. — Dep e’n ser,
utgifter. — D e p e n s i’v, kostsam.
Depe’sch (fransk, dépécher = avsända,
påskynda). I allm. viktig skrivelse, som
befordras snabbt; i särskild bemärkelse en
skrivelse fr. ett utrikesdepartement till
ngt dess diplomatiska ombud i utlandet 1.
omvänt. Ordet bet. särsk. förr även
telegram.
Depilatio’n (lat. depila’tio). Bet.
avlägsnande av hår. D. kan ske dels gm
utryckning av hårstråna med pincett dels med
svavelkalcium 1. svavelbarium och dels
genom röntgenbehandling 1. genom injektion
av t. ex. talliumpreparat. I båda sista fal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
