Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Derivera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Derive’ra—Designe’ra.
1464
punkt tangentens
vinkelkoefficient, d. v. s. förhållandet mellan de
stycken, som tangenten avskär av resp, y- och
x-axlarna (se fig.!). När kurvan har en
toppunkt (maximum) el. en lägsta punkt
(minimum), är alltså d. = 0. Jfr
Maximum!
Derive’ra (lat. deriva’re). Bet. härleda,
avleda. 1. Inom matematiken att bilda
derivatan av en funktion. 2. Inom
organisk kemi att framställa en förening
som derivat av en annan.
Dermatologi’ (grek. de’rma = hud och
lo’gos = lära). Läran om
hudsjukdomarna. — D e r m a t o 1 o’g, specialist på dessa
sjukdomar.
Dernburg [dä’rnburch], Bernhard
Jakob Ludwig, f. 1865. Tysk politiker
(demokrat), statssekreterare i
kolonialministeriet 1907—10, ledare av den tyska
propagandan i U. S. A. under
världskrigets första år, finansminister och vice
ministerpresident 1919.
Dernier cri [därnie’—] (fransk.). Bet.
egentl. sista ropet; sista nyheten 1.
modet.
Dérouléde [derolä’dd], Paul, f. 1846, d.
1914. Fransk skald och politiker, förf, till
soldatsånger (1870-talet), fyllda av
hämndkänslor och tyskhat, anstiftare av ett
monarkistiskt statskuppsförsök 1899,
anklagad för högförräderi och landsförvisad
1900—05.
Déroute [dero’tt] (fransk.). Bet. vilj
flykt, upplösning, nederlag. Börsterm för
börspanik vid starkt kursfall.
Dervi’sjer (pers.). Bet. tiggare,
tiggarmunkar. Namn på medl. av vissa
mystiskreligiösa brödraskap inom
muhammedanis-men, vilka genom ekstas (skrik och dans)
söka en mystisk förbindelse med gudomen.
Desaguade’ro. Flod i v. Bolivia,
Titicaca-sjöns avlopp med mynning i Aullagas-sjön.
Längd: omkr. 300 km.
Desarme’ra (lat. upphävande de och
a’r-ma = vapen). Avväpna; avlägsna tänd-
apparaten från en mina, torped, el. dyl.;
vid fäktning slå vapnet ur motståndarens
hand.
Desavoue’ra (lat. upphävande de och
fransk, avouer = tillstå). Bet. förneka,
jäva, ej kännas vid.
Descartes [däka’rt]. Se Cartesius!
Descendensteori. Se Utveckling
s-1 ä r a!
Descende’nt (lat. desce’ndere = stiga
ned). Bet. avkomling, ättling i rätt
nedstigande led.
Deschanel [däsjaneTl], Paul Eugéne
Louis, f. 1856, d. 1922. Fransk president.
D. var i deputeradekammaren en av de
framstegsvänliga republikanernas mest
framstående talare, blev 1896 vice talman
och 1898 talman till 1902, omvaldes 1912
och valdes 1920 till republikens tionde
president. Hans brutna hälsa tvang honom
dock att avgå samma år, och 1922 dog han
till följd av skador, han ådragit sig
genom ett fall från en järnvägsvagn.
Deschimag. Förk. för Deutsche
Schiffs-und Maschinenbau A. G-. Verkstads- och
varvsbolag i Bremen, ett av Tysklands
största varvsföretag.
Desdemo’na. Otellos maka i W.
Shak-speres sorgespel Otello.
Deserte’ra (lat. dese’rere = överge). Bet.
rymma ur krigstjänsten. — D e s e r t ö’r,
rymmare.
Deshabillé [—ije’] (fransk, déshabillé).
Bet. morgondräkt.
Deside’ria, EugénieBernhardine,
f. 1777, d. 1860. Sv. drottning, Karl XIV
Johans gemål, tillhörande köpmanssläkten
Clary i Marseille, förut förlovad med
Napoleon Bonaparte. Litt.: L. Lindwall:
Desideria, Bernadotternas stammoder (1919).
Uno Brander: Bernadotternas stammoder
intime (1923).
Designe’ra (lat. designa’re). Bet. i
förväg utse 1. bestämma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
