Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diameter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Dia’rbekr— Diatri’b.
1490
Dia’rbekr. Handelsstad i Turkiet (ö.
Mindre Asien), på 1000—1300-talen
huvudstad i ett turkmeniskt rike, med ståtliga
byggnadsminnen från denna tid. 31 000
inv. (1927).
Dia’rium (lat. di’es = dag). Bet.
dagbok.
Diarré (grek. dia’rroia =
genomflyt-ning). Sjukdomssymtom (sålunda icke en
sjukdom) best, av lösa och tätt
påkommande tarmuttömningar. D. förekommer
huvudsakligen vid sjukdomar i tarmkanalen,
den vanligaste orsaken är infektion med
diverse bakterier. Stundom är anledningen
till d. att söka i helt andra organ, t. ex.
de inre körtlarna; sköldkörteln och
binjurarna, vilka via nervsystemet framkalla d.
Vid varje fall av d. blir den första
åtgärden att utreda orsaken, dessutom
användas diverse stoppande medel och dieten
regleras på lämpligt sätt.
Diasko’p (grek, dia’ = igenom och
sko-pe’in = skåda). Projektionsapparat med
genomlysta bilder. Jfr Balloptikon,
Skioptikon!
Diaspo’r (grek. diaspe’irein = sprida).
Ett mineral, best, av aluminiumhydroxid
av sammansättningen H Al O2.
Diaspora’ (grek.). Bet. förskingring,
spridning. Urspr. benämning på alla judar,
som på Kristi tid bodde utanför Palestina,
sedermera i N. T. namn på de kristna
församlingarna bland hednafolken, numera
i allm. bet. för sådana grupper av en
religions bekännare, som bo spridda inom
områden, där en annan religion härskar.
Diasta’s (grek, dia’stasis = splittring).
Gemensamt namn på stärkelsespjälkande
enzym, d. v. s. sådana som omvandla
stärkelse till sockerarter. D. förekommer i
bukspotten samt i stor mängd i groende
frön. Även det i saliven förekommande
ptyalinet är ett slags d.
Dia’stole (grek, diastole’ = utvidgning).
Pauserna mellan hjärtats
sammandragningar. Jfr S y s t o 1 e!
Diaterma’n (grek. diaterma’inein =
genomvärma). Bet. genomtränglig för
värmestrålar. Olika ämnen äro d. i mycket
olika grad, men diatermaniteten beror
även på värmestrålarnas våglängd. Så är
t. ex. glas i hög grad d. för ljusa
värme-strålar, men a d i a t e r m a’n t
(ogenomträngligt) för mörka. Härpå beror bl. a.
användningen av drivbänkar.
Diatermi’ (grek, dia’ = genom och
the’rme = värme). Benämning på metod
för uppvärmning el. dödande av
kroppsdelar genom högfrekventa, lågspända
elektr. strömmar av jämförelsevis stor
strömstyrka.
Diatomacéer (Diatoma’cece, Bacillaria’
-cem) 1. K i s el a 1 g e r. En grupp encelliga
alger omfattande mer än 6 000 arter av
växlande form, runda, elliptiska,
stavfor-miga o. s. v. Vissa arter bilda stora, av
slem sammanhållna kolonier. Utmärkande
för d. är, att cellväggen är starkt
impregnerad med kiselsyra; den är alltid
sammansatt av två hälfter, som gripa över
varandra som en ask och dess lock.
Skalen äro försedda med en elegant, starkt
varierande skulptur, vars utseende
lämnar mycket viktiga artkaraktärer.
Fortplantningen är könlös, men befruktning
förekommer också. — D. förekomma i
både sött och salt vatten och utgöra en
viktig beståndsdel i plankton. — D.
förekomma även fossila (ända från
krit-perioden), ofta i mycket mäktiga
avlagringar (ända till 30 m). Trippel och bergmjöl
bestå av fossila d. Se bild å nästa sida!
Diato’nisk skala (grek, dia’ = genom
och to’nos = ton). En skala best, av inom
oktaven fem hela och två halva tonsteg
(t. ex. c, d, e, f, g, a, h, c,), varvid de senares
plats i skalan avgör dennas karaktär. D.
äro de melodiska dur- och mollskalorna
samt de medeltida kyrkotonarterna. Jfr
Skala, K r o m a t i s k skala!
Diatri’b (grek, diatribe’), vanl. i plur.:
d i a t r i’b e r. Bet. tidsfördriv,
småarbe-ten; bitter polemisk skrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
