Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dicksons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1495
Di’do—Die’resis.
1496
D. DIDEROT.
Måln. av J. H. Fragonard.
Di’do. Enl. sagan Kartagos
grundläg-garinna, omtalad i yEneiden.
Didrik av Bern. Fn. namn på
östgoternas konung Teoderik den store (Bern =
Verona), hjälten i östgoternas sagor och i
Didrikssagan, en på 1200-talet i
Norge författad hjältedikt. Han omtalas
även i inskriften på Rökstenen i
Östergötland.
Didring, Ernst, f. 1868, d. 1931. Förf,
till en mängd romaner och skådespel, ordf,
i Sveriges författarförening 1915—20 och
1923—30. Till hans mest uppskattade verk
hör Malm, (1914) en skildring av det stora
norrländska järnvägsbygget.
Di’dus. Se Dr ont!
Didy’m (grek, di’dymos = tvilling).
Gemensamt namn på de bägge sällsynta
jordmetallerna n e o d y’m och p r a s e
o-d y’m, vilka förr ansågos vara ett
enhetligt element. Namnet syftar på d:s stora
likhet med grundämnet lantan, med vilket
det alltid förekommer tillsammans.
Didyna’mja (grek, di = dubbel och dy’-
namis = kraft). Se Linnés
sexualsystem!
Diece’s (lat. dioce’sis = förvaltning). 1.
Benämning på de 12 huvuddelar
(uppdelade i 101 provinser), vari kejsar
Diocle-tianus indelade romerska riket och som
styrdes av s. k. vicarii. 2. Biskopsstift.
Diehard [da’jhad] (eng. die = dö och
hard = hård). Egentl. en som hellre dör, än
han ger sig. Inom engelsk politik vanlig
benämning på omedgörliga högergrupper,
särskilt beträffande Irlands självstyrelse
m. fl. dylika frågor. — Diehard s, plur.
av d.
Dielektricite’tskonsta’nt (grek, dia’ =
genom samt elektricitet och konstant).
Ett tal, som anger förhållandet
mellan den kraft, som verkar mellan två
elektriska kroppar i vakuum och
motsvarande kraft, om kropparna befinna sig i
ett annat (angivet) dielektriskt ämne. D.
bar för följande ämnen dessa värden (vid
20°).
Luft 1,0006
Paraffin 2,0
Bensol 2,3
Kautschuk 2,2—3
Bärnsten 2,8
Svavel 3,6—4,3
Kvarts 4,4—4,7
Vanl. glas 5—7
Isättika 6,46
Benzaldehyd 18,0
Etylalkohol 25,2
Nitrobensol 35,4
Vatten 81,7
Formamid 84
Dielektrisk. Uttrycket användes inom
fysiken om ett ämne, vars elektriska
ledningsförmåga är liten eller ingen men hos
vilket närbelägna elektriska laddningar
kunna framkalla en fördelning av
elektriciteten, så att den positiva elektriciteten i
större 1. mindre grad skiljer sig från den
negativa. Ett dylikt ämne kallas även
d i e 1 e’k t r i k u m. Vanligen menas med
d. detsamma som isolator, ehuru de två
begreppen strängt taget icke äro identiska
Dieppe [djäpp]. Stad i n. v. Frankrike
(dep. Seine-Inférieure) vid Engelska
kanalen, med stor import av kol och timmer,
mycket besökt badort, 25 000 inv. (1929).
Die’resis (grek. dia’iresis =
isärtagande). Bet. inom språkvetenskapen
upplös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
