Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diervilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Dieu et mon droit—Difteri’.
1500
litt. och deltog i det s. k. Namnlösa
sällskapets bildande.
Dieu et mon droit [djö e mån droa’]
(fransk.). Bet. Gud och min rätt, valspråk
på eng. riksvapnet.
Die Wacht am Rhein [di vacht am rajn]
(tysk.). Bet. vakten vid Rhen. Tysk
folksång, författad av Max Schneckenburger
1840, tonsatt av Karl Wilhelm 1870.
Difeny’Iami’n. Bensolderivat av
sammansättningen (CeHsJa NH, som användes i
färg- och sprängämnesindustrierna samt
som reagens på salpetersyra, med vilken
d., löst i koncentrerad svavelsyra, bildar
en intensivt blå förening. — D i f e n y
1-aminklorarsin, se Stridsgas!
Difeny’lklorarsi’n. Se Ny sgas!
Difeny’lmeta’nfärgämnen. Se
Färgämnen!
Diffamatio’n (lat. diffama’re = förtala).
Bet. förtal. Jfr I n j u r i e!
Differe’ns (lat. differe’ntia). Bet.
skillnad, olikhet. — Differensaffärer,
ett slags terminsaffärer, vid vilka varan
el. värdepapperet ej levereras vid
leveransterminen utan endast differensen mellan
köppriset och det på leveransdagen
noterade priset utbetalas.
Differentia’1 (lat. differe’ntia =
skillnad). 1. Inom matematiken en oändligt
liten ökning (positiv d.) el. minskning
(negativ d.) av en föränderlig storhet. Jfr
Derivata! 2. Se
Differentialväxel! —
Differentialekva-t i o’n, ekvation där differentialer el.
deri-vator av obekanta storheter ingå. —
Differentialkalkyl, läran om
differentialer och derivator. Jfr
Infinitesi-malkalkyl!
Differentia’lväxel 1. differential.
Ett slags kugghjulsväxel, som användes å
bakhjulen på automobiler för att
möjliggöra, att dessa röra sig med olika
hastighet, t. ex. i svängar.
Differentiering (lat. diffe’rre = skilja
sig åt). 1. Inom biologien bet. för den
ut
veckling av en organism, varigenom dess
olika delar antaga olika egenskaper och
alltså anpassa sig till sina olika
funktioner. Så gott som all utveckling kan
egentligen föras tillbaka på en d. 2. Inom
matematiken bildande av differentialer.
Differe’ra (lat. diffe’rre). Bet. vara
olika, avvika.
Diffici’l (fransk, difficile). Bet. svår,
besvärlig.
Diffraktio’n (lat. diffri/ngere =
sönderbryta) . Se Böjning!
Diffunde’ra (lat. diffu’ndere). Bet.
utbreda sig åt olika håll. — D i f f u’s,
utbredd, vittsvävande, ej tydligt begränsad. —
D i f f u s i o’n, gasers (och vätskors)
strävan att utbreda sig i rummet och det
blandande mellan angränsande gasmassor (resp,
vätskor), som på grund härav äger rum.
D. beror på molekylernas rörelser och sker
ofta emot tyngdlagen, så att t. ex.
koloxid och luft så småningom bilda en på
alla ställen lika blandning, även om
koldioxiden, som är tyngre, fr. början låg
underst. Även lösta ämnen diffundera i
lösningsmedlet, ehuru långsamt. D. sker i
allm. hastigare, ju lättare de
diffunderan-de molekylerna äro, och härav kan
erhållas en metod för bestämning av
molekylar-vikten. D. sker även hastigare vid högre
värmegrad.
Difosfa’t. Se Fosfat!
Difosge’n. Se Stridsgas!
Difteri’ (grek. difthe’ra = djurhud).
Smittosam halsinflammation, förorsakad av
en särskild bakterie (Löffler-bacillen). D.
igenkännes lättast och säkrast genom
påvisande av difteribacillen i svalget.
Symtomen äro: gråaktiga, ofta tjocka
beläggningar i svalget, smärtor samt feber. I
svårare fall kan inflammationen sprida
sig till struphuvudet, vilket tillstånd
brukar benämnas »strypsjuka» 1. »krupp», ett
allvarligt tillstånd med risk för kvävning.
För att undvika sådan får man ofta
införa kanyler (fasta metallrör) genom
struphuvudet 1. genom en å luftstrupen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
