Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1507
Dimbo—Dina’riska rasen.
1508
världskrigets senare år uppkommet och
sedan dess allt mer fulländat konstgrepp
inom krigföringen såväl till lands som
särskilt till sjöss. »Dimman» består vanl. av
fosforpentoxid, svaveltrioxid el. andra
kemiska ämnen, som äga förmåga att bilda
fina droppar, vilka länge hålla sig
svävande i fuktig luft; el. också av rök av fasta
partiklar, t. ex. zinkoxid, el. sot. Dimman
utlägges med hjälp av d.-apparater, som
antingen äro fristående (till sjöss flytande)
och då utläggas under hänsyntagande till
vindriktningen, el. också äro inbyggda i
snabbgående torpedjagare, flygmaskiner el.
dyl. Fartyg kunna även utnyttja
skorstensröken för d., varvid olja 1. dyl. insprutas i
fyren.
Dimbo. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 587 inv. (1931).
Dimensio’n (lat. dime’nsio = mått). Bet.
utsträckning, mått. En linje har endast
e n d. (längd), en yta två (längd och
bredd) och en kropp tre (längd, bredd
och höjd). Rymden uppfattas därför som
tredimensionell. Vissa matematiska,
filosofiska och fysikaliska teorier röra sig
även med flera dimensioner. Jfr R e 1
a-tivitetsteori, Absoluta
måttsystemet! —
Dimensionsfor-mel, se Absoluta måttsystem et!
Diminue’ndo (it.), förk. dim.
Musikterm, detsamma som decrescendo.
Diminuti’v (lat. diminu’ere = minska).
Inom språkvetenskapen namn på s. k.
för-minskningsord, vilka genom en ändelse 1.
ett affix uttrycka en förminskning av
huvudordet, t. ex. historie’tt (bet. kort
historia), konsert i’n (liten konsert)
o. s. v.
Dimissio’n (lat. dimi’ttere = avskeda,
frigöra). Bet. avsked, entledigande. — I)
i-missionsrätt, rättighet för ett
enskilt läroverk att anställa studentexamen.
Dimitte’ra (lat. dimi’ttere). Bet.
bortskicka, avsända.
Dimma. D. uppkommer liksom moln, då
luften avkyles under den värmegrad, vid
vilken den är mättad med vattenånga, och
om de härvid bildade vattendropparna 1.
iskristallerna äro så små, att de kunna
hålla sig svävande i luften. Föroreningar
i luften (damm, stenkolsrök) underlätta
dimbildning, emedan vattendropparna
kondenseras på stoftpartiklarna. Den
vanligaste anledningen till d. är att en varm,
fuktig luftström blandas med en kallare.
Dimo’rf (grek, di = dubbel och morfe’
= form). Bet. förekommande i två skilda
former. — D i m o r f i’, vissa substansers
förmåga att kristallisera i två olika
kristallsystem, t. ex. pyrit och markasit. —
D i m o r f i’s m, uppträdandet av två olika
former inom vissa växt- och djurarter.
Vanligast är den s. k. könsdimorfismen,
varmed menas den olikhet, som ofta
förekommer mellan hanar och honor av
samma art (jfr Sekundära
könska-raktärer!). En annan form av d. är
den s. k. säsongdimorfismen.
Dimo’tika. Se Demotika!
Dina’r (lat. dena’rius). 1. Se De nar!
2. Myntenhet i Jugoslavien. 1 d. = 100
para = 1 franc.
Dina’rier. Se Dinariska rasen!
Dina’riska alperna. Ett av flera
parallella kedjor bestående bergmassiv i
Jugoslavien, på gränsen mellan Dalmatien och
Bosnien. Dess högsta topp är Troglav
(1 913 m. ö. h.).
Dina’riska rasen. Enl. en del
antropologer (bl. a. H. F. K. Gunther) en av Europas
huvudraser, högväxt och kortskallig med
smalt ansikte, kraftigt utvecklat hakparti,
lockigt brunt 1. svart hår, djupt liggande
bruna ögon samt brunaktig hudfärg.
Huvudindex: 85—87. I fråga om
själsegenskaper utmärkes d. r. ofta av koleriskt
lynne, grovhuggen kraft och rättframhet,
pålitlighet och hederskänsla, tapperhet
samt musikalisk begåvning. Den
förekommer främst i de v. delarna av
Balkanhalvön, i Österrike och Italien
(särskilt Tyrolen), i Syd-Tyskland (särskilt
Oberbayern) samt kring Dnjeprs mell. lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
