Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diodon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1513
Diony’sios—Diora’ma.
1514
fälla), en. insektätande växt från
Florida och Syd-Carolina. D. växer på
sumpiga ställen. Bladen sitta i rosett vid
stängelns bas och bestå av ett mycket
brett, vingat skaft samt en rundad skiva.
Kanten är försedd med styva borst;
dessutom finnas tre känselhår på översidan av
vardera bladhalvan. Vidröras dessa, t. ex.
av en insekt, fälles bladet ihop längs
medelnerven, varvid kantborsten gripa in i
varandra och insekten fångas.
DIONYSOS. Antik bildstod.
Diony’sios. Envåldshärskare (»tyranner»)
i Syrakusa. 1. D. den äldre, f. omkr. 430,
d. 367 f. Kr. Tyrann 405—367. D. förde
fyra krig med Kartago, varigenom han
hävdade sitt välde över ö. Sicilien; stora delar
av det grekiskt bebyggda Syd-Italien
(»Stor-grekland») slöt sig utan krig till honom.
Under hans ledning utvecklades Syrakusa
till en av samtidens mäktigaste och största
städer. 2. D. den yngre. Den förres son
ocli efterträdare, fördriven ur Syrakusa av
D i’o n 356, åter tyrann därstädes 346—345,
då han ånyo fördrevs av T i m oT e o n. D.
levde sedan i Korint som privatman.
Diony’sisk. Adj. av Dionysos 1.
Diony-sius. — D. aehan 1. tideräkningen,
den vanl. tideräkningen efter Kristi
födelse, så benämnd efter sin upphovsman,
munken Dionysius Exiguus (500-talet).
Diony’sos 1. B a’k kos (romarnas B a
c-chus 1. Liber). I grek, mytologi en
fruktbarhetsgud, särskilt vinets och
vinodlingens gud, son till Zevs och den
te-banska prinsessan Semele. Hans kult var
förbunden med stark religiös extas. Ur
en av de till hans kult hörande festerna,
d i o n y’s i e r n a i Aten, utvecklade sig
det grek, dramat. D. är föremål för
talrika bildframställningar inom den antika
konsten.
Dio’pter (grek, dia’ = genom och o’psis
= syn). Syftinstrument, använt vid
lantmäteri och enklare kartläggning.
Sikt-inrättning för gevär.
Dioptri’ (grek, dia’ = genom och o’psis =
syn). Mått för brytningsförmågan hos
linser. D. är det omvända värdet av linsens
brännvidd, uttryckt i meter, d. v. s. en
lins med 25 cm:s brännvidd har sålunda
dioptritalet 4. För konkava linser tecknas
—, för konvexa + före dioptritalet. ■—
D i o p t r i’k, läran om ljusets brytning i
linser, — Dioptriska apparaten,
de delar av ögat, som spela samma roll
som linsen (och bländaren) i en kamera, d.
v. s. tjäna att kasta bilden av det fixerade
föremålet på näthinnan (hornhinna, lins,
glaskropp, o. s. v.).
Diora’ma (grek, dia’ = genom och
ho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
