Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Distrikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1531
Distri’kt—Divisio’n.
1532
DistrPkt (lat. dis = isär och stri’ngere
= draga). Bet. landsträcka, område; namn
på vissa förvaltningsområden (i Sverige
inom väg- och vattenbyggnadsväsendet,
lantmäteriväsendet, statens järnvägar
o. s. v.).
Disträ’ (fransk, distrait). Bet.
tankspridd. Jfr Distrahera!
Di’thmarschen el. D i t m a r s k e n.
Landskap i s. delen av prov. Schleswig—
Holstein (Preussen), under medeltiden ett
slags oavhängig bonderepublik.
Di’to, förk. d:o (it. de’tto = nämnd). Bet.
samma slags, sammalunda, nyssnämnd.
Di’tters von Di’ttersdorf, Karl, f. 1739,
d. 1799. österr. tonsättare, vilken i
klassisk stil skrivit 28 operor, främst Doctor
und Apotheker, 1786 (Doktorn och
apotekaren, Sthlm 1858), symfonier,
kammarmusik m. m.
Dityra’mb (grek. dity’rambos). Urspr.
en sång till Dionysos, sedermera korlyrik
i allm., i nutida mening en av stark
hänförelse, uppburen lyrisk dikt, t. ex. Es.
Tegnérs Sång till solen.
Di’u. En liten ö, portugisisk koloni vid
Främre Indiens v. kust. Omkr. 15 000 inv.
Diure’tica (grek, dia’ = genom och
u’ron = urin). Bet. urindrivande medel.
— D i u r e’t i sk, urindrivande.
Diu’rn (lat. diu’rnus’). Bet. daglig, dags-.
Div. (förk. av lat. imperativ di’vide =
dela). Användes vid receptskrivning som
uttryck för uppdelning av doser. Även
förk. för diverse.
Di’va (lat.). Bet. den gudomliga, gudinna.
En firad och berömd sångerska el.
skådespelerska.
Diva’n (pers.). Bet. egentl. skriven lista,
även skrift- el. diktsamling. 1.
Rådsförsamling. 2. Turkisk benämning på ministerråd.
3. Praktrum med låga soffor (divaner). 4.
Ett slags liggsoffa utan ryggstöd och
karmar.
Diverge’ns (lat. dis = isär och ve’rgere
= vända sig). Bet. skiljaktighet, riktning
åt skilda håll. — D i v e r g e’n t, ett uttr.
som inom fysiken användes om strålar,
som fortplanta sig i riktning från en och
samma punkt; inom matematiken brukas
det om serier, vilkas summa ej närmar sig
ett ändligt gränsvärde, när antalet led
(termer) i serien växer. Jfr K o n v e
r-gent! — Diverg e’r a, skilja sig, ta
riktning åt skilda håll.
Dive’rse (lat. dive’rsus = skiljaktig).
Bet. åtskilligt, varjehanda.
Diverti’kel (lat. dive’rtere = avskilja
sig). Säckliknande utvidgningar, som
förekomma på matstrupen, i tolvfinger- och
tjocktarmen och som kunna ge upphov till
sjukliga störningar av skilda slag.
Divertissement [-ma’ng] (fransk, av it.
diverti’re = avleda, roa). 1. En mindre,
dramatisk balett med sång. 2. Ett
dansnum-mer i en opera. 3. Ett musikstycke av löst
hopfogade satser för ett fåtal instrument,
omtyckt isynnerhet under 1700-talet.
Divide’nd. Se Division!
Divide’ra (lat. divi’dere = dela). 1.
Verkställa division. 2. Bruka överflödigt
tal.
DivFna Comme’dia. Se Dante A 1
i-g h i e r i!
Divinatio’n (lat. divina’tio —
förutsägelse). Siarförmåga, gudomlig ingivelse,
förutsägelse. — Divinat o’r i s k,
förutseende.
Divi’s (lat. divi’sus = delad). Bet.
bindestreck.
Divisio’n (lat. divi’sio = delning). Bet.
delning. 1. Inom logiken en noggrann och
fullständig framställning av ett begrepps
omfång genom att angiva dess väsentliga
arter (indelning). Ex.: kropparna indelas
i fasta, flytande och gasformiga. 2. Ett av
de fyra räknesätten, mots. till
multiplikation. Genom d. bestämmes ett tal, kvot,
som, om det multipliceras med ett givet
tal, div i’s o r n, ger till produkt ett annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
