Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupbergarter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1535
Djupbergarter—Djurgården.
1536
Fotografi.
PARTI FRÅN DJURGÅRDEN (med Nordiska museet)
klätterväxter, där elefanter, tigrar, ormar
m. fl. djur hålla till.
Djupbergarter 1. p 1 u t o’n i s k a
bergarter. Eruptiva bergarter, som stelnat
på stort djup och på grund därav blivit
kristalliniska, t. ex. granit, diabas.
Djupgående. Hos ett fartyg avståndet
mellan fartygets understa punkt och
vattenytan uttryckt i fot el. decimeter.
Djuptryck. Se Etsning, Ko t o gr
a-v y r!
Djupviken. Municipalsamhälle i
Västerbottens län (Holmsunds socken). 583 inv.
(1931).
Djura. Annexförsamling till Leksands
socken (Kopparbergs län). 1 088 inv. (1931).
Djurfossil. Se Fossil!
Djurfångande växter el. i n s e k t ä t a
n-de växter. Gemensam bet. för ett
flertal, till flera olika familjer hörande
växter, som alla utmärkas av, att bladen äro
på ett el. annat sätt ombildade till
djurfångande organ. De växa alla på
kväve-fattig mark (kärr och mossar) el. i vatten
och ha förmåga att upplösa de fångade
djuren (insekter, små kräftdjur, spindlar,
t. o. m. små ödlor), varigenom de skaffa sig
en del av det nödvändiga kvävet. I
Sverige finnes ett dussintal d. v. tillhörande
släktena Dr o’sera, Pingui’cula och
Utricu-la’ria. Andra bekanta d. v. tillhöra släktena
Aldrova’nda, Dionoe’a, Darlingto’nia,
Nepe’nthes och Sarrace’nia. Jfr resp,
släkten!
Djurgeografi. Läran om djurarternas
utbredning på jorden och de faktorer, som
inverka härpå. Som dess grundläggare
anses engelsmannen P. L. Sclater, vilken i ett
1858 utgivet arbete uppställde sex
djurgeografiska regioner, som ännu med vissa
modifikationer bibehållas.
Djurgården, K g 1. Ett område i
Stockholm, som står »under Kgl. Maj :ts
enskilda disposition», förvaltas av
riksmar-skalksämbetet och till största delen
ut-göres av skogspark. D. begränsas i n. och
ö. av Lilla Värtan, i s. av Saltsjön och i
v. och s. v. av Brunnsviken och stadsdelen
Östermalm. Dess största längd fr. Ålkistan
i n. v. till Blockhusudden i s. ö. är 8,7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
