Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dnjepropetrovsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1543
Dnjepropetro’vsk—Docka.
1544
km (ung. = avståndet Abisko—Wien), av
vilka långa sträckor, delvis tack vare
ka-nalisering, äro segelbara. D. har fem större
bifloder, i stor utsträckning segelbara. D.
utgör Ukrainas huvudtransportled för salt,
trävaror och spannmål. D. var under
forntiden de svenska vikingafärdernas stora
huvudfarled till länderna kring Svarta
havet.
Dnjepropetro’vsk. Stad i s. Ukraina, vid
floden Dnjepr, med livlig industri, särskilt
stål- och metallindustri. D. hette före 1926
J e k a t e r i n o s 1 a’v. 233 000 inv. (1926).
Dnjeprostro’j. Kraftstation i Dnjepr, 6
mil söder om Dnjepropetrovsk, Europas
största (350 000 hkr).
Dnjestr. Flod i s. ö. Europa, vars övre
lopp är beläget inom s. Polen och vars
nedre lopp utgör gräns mellan Rumänien
och Ukraina. D. upprinner i Karpaterna
och utmynnar i Svarta havet. Längd: 1 387
km (ung. = avståndet
Abisko—Kristianstad), av vilka endast vissa sträckor äro
segelbara; flodfarten hämmas av forsar,
tillsandning och ojämn vattentillgång. D.
har fem större bifloder.
D. N. J. K. Se D o m i n u s!
Do [då] (it.). Namn för tonen c. Se S o
1-misation!
D:o. Förkortn. av dito.
Do’bbel (fsv.). Bet. tärningsspel, spel i
allm. — D o’b b 1 a, spela hasardspel, spela
med tärningar.
Dobe’rdo-platå’n. En karstplatå i n. ö.
Italien (prov. Istria), där under
världskriget häftiga strider utkämpades mellan
italienare och österrikare (Isonzo-slagen).
Do’bermannpi’nscher. Se Hund!
Dobric [då’britj]. Stad i Rumänien (s.
Dobrudsja), vilken tidigare tillhört
Bulgarien. 17 000 inv. (1919).
Dobrogea. Rumänisk namnform för
Dobrudsja.
Dobru’dsja (rum. Dobrogea). Landskap i
s. ö. Rumänien mellan Donau i n. och v.
och Svarta havet i ö. D. är ett till största
delen uppodlat lössjordsområde med
vete-och majsodling. Administrativt hör till D.
även Donaus delta, ett vidsträckt
sump-land.
Doce’ndo di’scimus (lat.). Bet. genom att
lära (andra) lära vi oss (själva).
Doce‘nt (lat. do’cens = undervisande). Vid
nord, och tyska universitet titel på en
akademisk lärare, som jämte professorerna
meddelar undervisning. I Sverige har en
d. icke fast lön men kan erhålla ett s. k.
docentstipendium, som vid
stats-universiteten uppgår till 6 000 kr. I
Uppsala finnas 41 sådana stipendier och 91
docenter, i Lund 37 stip. och 72 docenter
(1931). Av de enskilda högskolorna har
Stockholms högskola 67 docenter och 4
docentstipendier, 1 å 2 800 kr. och 3 å 7 000
kr., Göteborgs högskola 19 docenter och 3
docentstipendier, 1 å 5 000 kr., 1 å 4 700
kr. och 1 å 2 000 kr. Karolinska institutet
har 44 docenter och 5 docentstipendier, vart
och ett å 6 000 kr. (1931).
Doce’ra (lat. doce’re). Bet. undervisa.
Tjänstgöra som docent; föreläsa,
undervisa.
Docka. 1. Leksak. 2. Se Baluster!
3. En viss mängd upplindad tråd. 4. En
anordning, vari fartyg torrsättas för
reparationer. Man skiljer på fasta dockor
och flytdockor. I Sverige finnas fasta
dockor i Göteborg, Stockholm, Malmö,
Gus-tafsvik, Hälsingborg, Landskrona,
Norrköping, Oskarshamn, Karlskrona, Motala,
Sölvesborg och Trollhättan samt flytdockor
i Göteborg och Stockholm. — På orter med
stora nivåskillnader i vattenståndet på
grund av tidvattnet kallas de bassänger,
dit fartygen inslussas för lossning och
lastning »w e t d o c k s». Dessa öppnas vid
högvatten, varefter dockans vatten
avrinner vid lågvatten. Den första dockan av
detta slag var West India Dock i London
(1800).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
