Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drilltåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1591
Dröme—Drots.
1592
Dröme [dråm]. Dep. i s. ö. Frankrike.
Dromeda’r (grek. droma’s = löpare).
Se Kameldjur!
Dro’mmen. Bergmassiv i Oviksfjällen i
s. v. Jämtland, 1 140 m. ö. h.
Dront {Di’dus ine’ptus). Stor duvfågel
utan flygförmåga, som förekom på ön
Mauritius men utrotades på 1600-talet. En
DRONT. Teckning.
annan art, Solitären (D. solita’rius),
fanns förr på ön Rodriguez men är också
utrotad. Den var ngt större än en svan.
D. är även namn för en av sv. flygvapnet
använd flygplanstyp.
Droppar. Populär benämning på ett
flytande läkemedel, som doseras droppvis. Vid
uppmätningen av läkemedlet användes bäst
s. k. droppflaska el. dropprör, som lämna
droppar av konstant vikt.
Droppsten. I tappar avsatt
kalciumkar-bonat. D. utfälles ur det starkt
kalkhalti-ga vattnet i kalktrakter, då detta
uttränger ur taket på en grotta och det
kol-syrehaltiga vattnet, som höll kalken löst,
vid beröring med luften avdunstat. En
tapp, s t a 1 a k t i’t, hänger därför ned från
grottans tak, en annan, s t a 1 a g m i’t,
står upp från golvet rakt under den förra.
Den mest bekanta droppstensgrottan är
Adelsberg-grottan i n. ö. Italien.
Dro’sera. Kosmopolitiskt växtsläkte med
ett 100-tal arter (fam. Drosera’cece). D. ut-
märkes av att bladen äro tätt besatta med
slemavsöndrande glandelhår, vari insekter
fastna. Genom ett enzym upplösas sedan
insektens näringshaltiga beståndsdelar och
uppsugas genom håren. D. kan därför växa
på mycket kvävefattig grund (vitmossa).
Tre sv. arter finnas, av vilka den
vanligaste är D. rotundifo’lia (D a g g ö r t,
Sileshår). Även andra släkten av fam.
Drosera’cece äro insektfångande, t. ex.
Dionce’a, Aldrova,’ndia.
Droska (rysk. dro’sjki). Ett urspr. ryskt
fyrhjuligt åkdon.
Droso’phila. Se Bananflugan!
Drothem. Socken i Östergötlands län
(Hammarkinds härad). 1 559 inv. (1931).
Drots 1. dr o’t s e t e (isl. drottseti =
konungens skaffare, lågt, drotsete = en
som sitter med konungens hird). Urspr.
DROSERA ROTUNDIFOLIA.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
