Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1603
Duce—Due’ro.
1604
Duce [du^je] (it. av lat. dux). Anförare,
hövding. — Il duce, hövdingen, benämn,
i Italien på B. M u s s o 1 i n i.
Duchåtel [dysjatä’ll] (fransk.) eller
d y s c h a t e’l 1. Låg soffa, med löst
överkast. Namnet härledes av en fransk greve
D., genom vilken typen infördes i Sverige
(1890-talet).
Duchess. Se Duke! — Duchessa,
duchesse, se D ucl
Duchéne [dysjä’n], Denis August e,
f. 1862. Fransk general och. härförare i
världskriget (Verdun, Aisne).
E. DUCOMMUN.
Fotografi.
Ducommun [-[dy-kåmö’n],-] {+[dy-
kåmö’n],+} E 1 i e, f.
1833, d. 1906.
Schweiz, förf, och
politiker, som
organiserat Internationella fredsbyrån i
Bern och ivrigt
verkat för fredssaken.
D. fick jämte C. A.
Gobat Nobels
fredspris 1902.
Dudevant [dydva’n], Amandine
Lu-cie Aurore, f. Dupin, f. 1804, d.
1876. Fransk romanförf. under märket
George Sand, ättling av konung
August II (den starke) och Aurora v.
Kö-nigsmarck, en av de mest typiska
målsmännen för den litterärt sett viktiga
övergången mellan romantik och realism.
Huvudämnet för hennes skildringar är
kär-lekslidelsen, vars obundenhet av alla
samhälleliga skrankor hon hävdar. D. har
utövat ett betydande inflytande på hela
Europas, icke minst Sveriges litt. under
1800-talet. Bl. hennes romaner må nämnas
Indiana (1832) och Lélia (1833), i vilka hon
genomför den romantiska individualismen
för kvinnans del, Conszielo (1842), ett
uttryck för hennes socialistiskt färgade
utopism, samt Djävulsträsket (1846), en
av hennes och den franska litteraturens
yppersta folklivsskildringar. En mängd av
hennes verk finnas i sv. övers.
A. L. A. DUDEVANT (George Sand) som ung.
Gravyr.
Dudley [da’dli]. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Worcestershire, i en enklav i
grevsk. Staffordshire). 59 000 inv. (1929).
Dudweiler [du’tvajler]. Stad i Tyskland
i Saarområdet med stora stenkolsgruvor,
järnverk, träindustri samt lervarufabriker.
Strax intill D. ligger ett stenkolslager,
som brinner sedan 200 år tillbaka, det s. k.
brinnande berget. 24 000 inv. (1925).
Due’ll (lat. due’llum = strid). Bet.
tvekamp, envig. En strid med vapen mellan
två personer enl. bestämda regler, vanl.
förorsakad av ärekränkning e. d. Trots
förbud förekommer d. i flera länder. I
Sverige är d. förbjuden sedan 1600-talet.
Due’nna (sp. duena). Bet. egentl.
härskarinna. Äldre dam som har tillsyn över en
ung flicka, »förkläde».
Due’ro (sp.) 1. D o u r o (portug.). Flod i
Spanien och Portugal med källor i Pico de
Urbion i n. Spanien och mynning i
Atlanten. Längd: omkr. 780 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
