Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dvärgmyskdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1621
Dvärgmyskdjur—Duben.
1622
nerna. En till denna art. ansluten bild
visar sålunda dvärgkvinnor från motilonerna
i Venezuela i Syd-Amerika (bergskedjan
Sierra Perijå), en stam som är bekant bl. a.
genom dr G. Bolinders besök.
Dvärg-artade äro i Syd-Amerika vidare makus,
som bebo de föga kända områdena mellan
Rio Negro och Rio Yapurä, samt många
individer ur stammen ayamanes. De bäst
kända afrikanska d.-stammarna äro akka,
batwa, ituri med flera. Föga större än
de egentliga d. äro vedda-iolken på Ceylon.
— Om uppkomsten av de synnerligen
primitivt levande dvärgraserna äro
meningarna delade, men de anses i regel vara
av kraftigare folk tillbakaträngda äldre
befolkningsskikt. Egendomligt är att man
beträffande Centralafrikas d. ej funnit
något för dem självständigt språk. De
använda sig av samma språk som de
kringboende stammarna, med vilka de även idka
byteshandel för att få järn o. d. Denna
handel sker i form av s. k. dep å’h andel
(se Depå!).
Antropologiska kännetecken för d. äro
utom kortväxtheten vissa annars för rent
negroida folk typiska raskaraktärer,
såsom mörk hudfärg och ulligt hår. På de
dvärgartade folken från Amerika ha dock
hittills inga noggranna antropologiska
undersökningar kunnat göras. Jfr
Människoraser!
Dvärgmyskdjur (Tragu’lidce). En fam.
mycket små, hornlösa idisslare. Hit hör
Kantschi’len (Tra’gulus java’nicus),
som förekommer i Bortre Indien. Den blir
endast omkr. 20 cm. hög och är jordens
minsta idisslare.
Dvärgpalm. Se Chamserops!
Dvärgträd. D. uppkomma genom
otillräcklig näring och ur små frön, som
dessutom berövats en del av frövitan, el.
genom ympning. Dvärgformer av barrträd
användas som prydnad, isynnerhet i
Japan. D. av fruktträd, framställda genom
ympning, odlas emedan de börja lämna
frukt tidigare än större träd.
Dvärgstjärna. En stjärna med
jämförel
sevis liten lyskraft och massa. Vår sol är
en typisk d. Se Stjärnor!
Dy. Avsättning på bottnen av sjöar och
bäckar, huvudsakligen best, av
växtlämningar och humusämnen. Dy bildar en god
mulljord och lämpar sig väl för att
blandad med gödsel påföras mullfattig jord.
Dy. Kem. tecken för dysprosium.
Dy’bböl. Socken och by i Danmark i s.
ö. Sön der jylland (Sönderborg amt), bekant
för striderna där under dansk-tyska
krigen 1848—50 och 1864.
Dybeck, Richard, f. 1811, d. 1877.
Forn- och folklivsforskare, samlare av sv.
folkmusik. D. diktade till en av honom
själv i Västmanland upptecknad melodi
»Du gamla, du fria», sjungen första
gången 1844.
Duben. Fr. Tyskland härst. sv. släkt. 1.
Anders D., f. 1590, d. 1662. Musiker,
fr. 1620 verksam i Sverige, 1640—1662
som hovkapellmästare. 2. Gustaf D.,
f. 1624, d. 1690. Den förres son, fr. 1663
till sin död hovkapellmästare. Båda dessa
ha även framträtt som tonsättare. 3.
Gustaf von D., f. 1659, d. 1726. Den
förres son, 1690—1701 hovkapellmästare,
dock endast till namnet; adlad 1698,
friherre 1718. 4. J o a k i m von D., f. 1671, d.
1730. Den förres broder, friherre, greve
(1731). Ämbetsman, riksråd och kansliråd
1727, Arvid Horns dugligaste anhängare i
rådkammaren och kansliet. Han var fromt
religiös och utgav 1725 Uthwalde andelige
sånger. 1731 upphöjdes hans ätt till
grev-lig. 5. Joakim von D., f. 1708, d.
1786. Den förres brorson, friherre,
riksråd. D., som till 1772 var mössornas
ledare, förklarades 1769 förlustig sitt
ämbete och ständernas förtroende, men
blev ledare för den nya regeringen 1772,
vilken post han innehade till
statsvälv-ningen samma år. 6. Gustaf Vilhelm
Johan D., f. 1822, d. 1892. Friherre,
läkare och etnolog. På uppdrag av Vet. ak.
gjorde D. en forskningsresa till Kap,
Ost-Indien och Kina. Han var prof, i
patologisk anatomi vid Karolinska inst. 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
