Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dykning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1625
Dykarklocka—Dyn.
1626
DYKARE (Dytiscus marginalis). Fotografi.
då de dyka, med sig luft under
täckvingarna. Den vanligaste sv. arten är Dyti’scus
margina’lis, som blir 3—3% cm lång. D.
leva av vattendjur, t. o. m. av småfisk.
Dykarklocka. Se Dykning!
Dykarsjuka. D., som ofta förekommer
hos dykare, beror på hastig
tryckminskning vid uppstigningen och förekommer i
flera olika former, varav de lindrigare
kännetecknas av klåda i huden samt
led-och muskelsmärtor. Den svåraste formen
av d. yttrar sig som vanmakt och
hjärt-förlamning några minuter efter
uppstigningen. Denna form av d. beror på att
blodet under det förut rådande starka
trycket upptagit större mängder kvävgas än
vad som motsvarar kvävets löslighet vid
vanl. tryck; kvävets löslighet är nämligen
starkt beroende av tryckförhållandena.
Den ånyo frigjorda gasen bildar bubblor,
som hindra blodcirkulationen. D.
förebyg-ges genom mycket långsam uppstigning
efter arbete på stora djup. I många fall
kan d. botas genom att patienten införes
i en särskild kammare med högt lufttryck
till dess symptomen gått tillbaka;
kammarens lufttryck sänkes därefter mycket
långsamt.
Dykda’lb. Se Du c!
Dykning. Apparater för dykning finnas
av två väsentligt olika slag, nämligen dels
dykarklockor, nedtill öppna,
luftfyll-da, stora kärl, vari dykaren vistas, dels d
y-kardräkter. Dykarklockorna äro de
älsta slagen men användes numera endast
vid en del brobyggnader och dylikt, då de
göras mycket stora, så att de rymma flera
arbetare. De vanligaste dykardräkterna
äro av tre slag: engelska, amerikanska
och franska, varav den engelska, som är
den enklaste, är den, som vanl. användes
i Sverige. Det största djup, å vilket en
dykare kan arbeta med dessa dräkter är
50—60 m. För större djup har man på
senare tid infört tryckfasta pansardräkter,
med leder för att möjliggöra rörlighet .hos
ben och (vanl.) armar och med inifrån
manövrerbara griptänger som ersättning
för händerna, då tryekfasta rörliga
handskar ej låta sig konstrueras. Vid
uppstigning från ett djup av över 25 m med icke
tryckfast dräkt måste största försiktighet
iakttagas, så att dykarsjuka
undvi-kes. Se bilden!
Dykänder (Fuligu’lina3). En fam.
Änder med en bred hudflik på baktån, smal
näbbnagel och mycket god dykförmåga.
Hit höra Egentliga dykänder
(Ny’roca) (se Brunand, Vi gg!), E j
d-r a r och Svärtor.
Dylta bruk. Bruk vid Dyltabruk (Örebro
län), som på 1750-talet anlades som
svavelbruk, men nu tillverkar rödfärg.
Bruket äger även sågverk och hyvleri samt
driver jordbruk och skogsbruk.
Dymmelonsdag (isl. dymbill = träkläpp).
Onsdagen i påskveckan, så benämnd enl.
en gammal sed att under dagarna närmast
före påsk, dymmeldagarna,
dym-melveckan, använda träkläppar
(»dymlingar») i kyrkklockorna för att
dämpa ljudet.
Dyn (grek. dy’namis = kraft). Absoluta
måttsystemets enhet för kraft. En d. är
den kraftmängd, som för varje sekund
förmår ge en massa av 1 gram en
acceleration av 1 cm i sekunden. Dess
dimensions-(gr) (cm)
formel är alltså [D] =—■———. Jfr A b-
L J (sek)2
soluta måttsystemet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
