Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dynamometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1629
Dynamome’ter—Dyrendal.
1630
kallas den shuntmaskin; ofta ledas
såväl huvudströmmen som en avgrenad del
i var sin lindning kring magneten (c o
m-poundmaskin). Anlägger man
utifrån elektrisk spänning till borstarna i en
stillastående dynamo, så börjar ankaret
snurra runt och det kan användas som
drivhjul; maskinen fungerar då som
elektromotor. I praktiska konstruktioner
släpa borstarna ej mot själva lindningen,
utan mot ett antal kretsställda
metallskivor (kollektorn), som stå i
ledande förbindelse med olika punkter på
lindningen. I somliga konstruktioner är
ankaret stillastående, medan magneten
roterar; allmänt kallas den stillastående
delen maskinens s t a’t o r, den roterande
delen r o’t o r. Även konstruktioner med
flera magneter finnas. Kringvridandet av
rotorn sker på elektriska kraftstationer
antingen med hjälp av ångmaskiner eller
medelst vattenturbiner. Genom ett något
avvikande sätt för den elektriska
strömmens avledning kan man erhålla
densamma i form av växelström, men maskinen
är då i allmänhet ej så lätt användbar
som motor. Jfr Gramm e, Siemens,
Växelströmsmaskiner!
Dynamome’ter (grek. dy’namis = kraft
och metre’in = mäta). Apparat för
uppmätning av krafter. Den enklaste består
av en fjäder, som sammantryckes el.
utdrages och står i förbindelse med en
visare, som löper över en skala el. också
ritar på en glidande pappersremsa (d y n
a-m o g r a’f).
Dynasti’ (grek. dynaste’ia = makt).
Bet. härskarätt, regenthus. — Dy na’s t,
härskare med ärftlig makt.
Dy’ner. Långsträckta kullar av flygsand,
som hopats av vinden. De förekomma vanl.
i öknar och på större sandslätter samt vid
vissa flack-kuster (dynkuster). I Sverige
förekomma små d. endast vid Skånes och
Hallands kuster samt på Gotska Sandön.
Se bilder å nästa sida!
Dyngbaggar (Copro’phaga). En
under-fam. av fam. Bladhorningar bland
skalbaggarna. De leva i kreatursspillning.
Äggen läggas i enklaste fall direkt i
denna, varpå larverna få hjälpa sig själva;
andra arter gräva i marken gångar och
hålor, som fyllas med gödsel och i vilka
äggen läggas.
Dii’nkirehen. Tyskt namn på D u
n-k e r q u e.
Dynt. Se Binnikemaskar!
Dynäs a. b. Bolag i Väja
(Västernorr-lands län) som äger sågverk vid Väja och
Dynäs samt sulfatfabrik och pappersbruk
vid Väja. Aktiekapital 2,5 mill. kr. D.,
som tillhör Svenska Handelsbankens
intressesfär, har en årstillverkning (1930)
på 23 000 standard sågade trävaror, 26 000
ton sulfatcellulosa och 6 700 ton papper.
Du’ren. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (Rhenprovinsen). 37 000 inv.
(1925).
Dyrendal (fransk. Durandal el.
Durin-dane). Sagosvärd, som i sångerna om R
o-1 a n d bäres av denne; även titeln på en
roman av J. Bojer.
1LBRECHT DURER. Idealiserat självporträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
