Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ebert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1647
É’bert—Échenaton.
1648
grävning i E. 1913, best, av ett åttiotal
guldföremål från yngre bronsåldern,
varibland 8 offerskålar, det största fynd av
detta slag, som gjorts.
E’bert. I. Friedrich E., f. 1871, d.
1925. Tysk sadelmakare och tidningsman,
Tysklands förste
rikspresident 1919
—25. E. var ordf,
i det socialdem.
partiet 1913—19, led.
av riksdagen 1912
—19 och
rikskansler 1918. E. var
under sin
presidenttid en moderat och
besinningsfull
socialdemokrat, som väl
fyllde sin utjämnan-
de och medlande uppgift under
partistriderna. II. Max E., f. 1879, d. 1929. Tysk
arkeolog, som gjort betydelsefulla
utgrävningar i Syd-Ryssland och Balticum och
historiskt .behandlat Syd-Rysslands
fornhi-storia.
Eboni’t (grek. e’benos = ebenholts) el.
hårdgummi. Svart, hård massa, som
er-hålles genom att sammansmälta kautschuk
med svavel. Det användes till kammar,
knappar o. d. men framför allt som elektr.
isoleringsmedel till strömbrytare,
stickkontakter o. d.
Ebréer. Se H e b r é e r!
E’bro. Flod i n. ö. Spanien med källor
i Kantabriska bergen och mynning i
Medelhavet. Längd: 725 km. E. är av stor
betydelse för de omgivande trakternas
bevattning.
Écarté (fransk, écarter — kasta bort).
Ett slags kortspel.
Ecba’llium elate’rium (S p r u t g u
r-k a). Ettårig gurkväxt, som härstammar
från Medelhavsländerna. Fröna utsprutas
vid fruktmognaden med stor kraft ur
frukterna. Den intorkade fruktsaften, som
innehåller e 1 a t e r i’n, användes förr
under namn av Elate’ruim a’lbum i medici-
E’cce ho’mo (lat.). Bet. »Se människan!»
Pontius Pilatus’ utrop, då han för folket
visade den gisslade Jesus, senare inom
konsten namn på avbildningar härav,
särskilt inom medeltidens och renässansens
konst.
Eccles [eckls]. Fabriksstad i n. v.
England (grevsk. Lancashire), med stor
bomullsindustri. 45 000 inv. (1929).
Ecclesfield [e’cklsfild]. Förstad till och en
del av staden Sheffield.
Eccle’sia (lat. av grek. ekklesi’a). Bet.
församling, kyrka. — Ecclesia m i’l
i-t a n s, den stridande kyrkan. —
Ecclesia t r i u’m fans, den segrande kyrkan.
Échange [esja’nsj] (fransk.). Bet.
utväx-ling, byte, bank- el. växelaffär.
Eehappe’ra [esj—] (fransk, échapper).
Bet. rymma, undkomma, »schappa».
Echaufferad [esjåffe’rad] (fransk,
échauf-fé). Bet. upphettad, varm.
Echegaray y Eizaguirre [etjegara’j i
ejthagi’rre], José, f. 1833, d. 1916. Sp.
dramatisk förf.,
professor i matematik
i Madrid 1854—68
och politiker. E. har
skrivit omkr. 60
skådespel, som haft
stor scenisk
framgång och vittna om
fantasi och
dramatisk gestaltnings-förmåga. Bl. hans
skådespel märkas
Helgon eller van-
sinnig (1877, uppf. i Sthlm 1882) och Den
store Galeotto (1881, sv. övers. 1902). E.
erhöll halva Nobelpriset i litt. 1905.
Echelon [esjlå’n] (fransk.). Bet.
trappsteg. E. användes inom det militära
området för att beteckna en »omgång» vid
t. ex. trupptransporter över havet
(trans-portechelon). — Echelonnekad
uppställning, gruppering av truppförband
snett bakom varandra.
nen.
Échenaton. Se A m e n h o t e p!
F. EBERT. Fotografi.
J. ECHEGARåY.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
