Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eckermann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1653
Ed—Eda.
1654
Kusten utmed Stilla havet är bergig
och har endast en större vik,
Guayaquil-bukten.
Allm. geografisk byggnad. E.
kan indelas i tre områden: kustområdet i
v., Cordillererna och låglandet i ö.,
ge-nomflutet av stora floder.
Högcordillerer-na i E. bestå av två kedjor, skilda åt av
en högslätt, delad i flera bäcken. Båda
kedjorna äro rika på vulkaner, bl. a.
Chim-borazo (6 310 m. ö. h.), Cotopaxi (5 943 m.
ö. h.) m. fl. Floderna utgöras till största
delen av bifloder till Amazonfloden. Större
insjöar saknas.
Allm. geologisk byggnad,
växt- och djurvärld. Se S y
d-Amerika!
Klimatet är tropiskt med obetydlig
skillnad mellan årstiderna, men med
mycket stora skillnader mellan olika höjder
ö. h. På Cordillerernas högplatåer är
temperaturen ganska låg; Quito har sålunda
omkr. 12%° medeltemperatur.
Befolkningen består av vita av
romansk härkomst (omkr. 10 %), indianer
(omkr. 60 °/o) och blandraser (omkr. 30
%). Språket är med indianska ord
uppblandad spanska. Omkr. 70 o/o av folket bo
i höglandet. 2 mill. inv. (1929).
Näringar. Huvudnäring är jordbruk.
Kustlandet producerar kakao, kaffe,
bananer m. m. På höglandet odlas majs, vete,
råg och potatis. Det ö. låglandet
producerar kautschuk. Framför allt odlas
kakao, och E. är världens viktigaste
kakao-producerande land (Ve—V? av all kakao).
Den enda betydande industrigrenen är
tillverkning av »panama-hattar». Av
mineral finnas guld, silver, koppar, järn,
tenn, kol och svavel, men bergsbruket är
outvecklat. De viktigaste utförselvarorna
äro kakao (2/s av hela utförselns värde),
panamahattar, petroleum och kaffe.
Myntenheten är 1 condor = 10
sucré (= 1 eng. pund sterling).
Samfärdsmedlen äro föga
utvecklade. E. har endast 665 km järnvägar.
Religionen är övervägande
rom.-kat. med religionsfrihet för alla
bekännelser. Ngn statskyrka finnes icke.
Politisk indelning. E. indelas i
17 provinser och 1 territorium
(Galapagos-öarna).
Statsskick. E. är republik. Enl.
författningen av år 1906 utövas den
verkställande makten av en president, vald för 4
år genom direkt folkomröstning. Den
lagstiftande makten utövas av en riksdag,
kongressen, best, av två kamrar. Genom en
statskupp 1925 övertog en sjumannajunta
makten och upplöste kongressen. Denna
efterträddes av ett militärdirektorium, som
1926 utnämnde dr I. Ayora till president.
— Huvudstad: Quito. Den enda staden
med mer än 100 000 inv. är Guayaquil.
Historisk öv er sik t. E., som
urspr. bebotts av indianer, kom under
spanskt välde 1532. Det förklarade sig
självständigt 1820 och ingick en tid i
republ. Colombia (se Colombia!), tills
det 1830 blev en oberoende stat. Dess
historia har sedan dess varit uppfylld av
inre oroligheter. E. avbröt under
världskriget (1917) de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland utan att dock aktivt
deltaga i kriget. Efter statskuppen 1925
(se ovan!) har politiken inriktats på att
sanera landets dåliga finanser. En plan
härtill har utarbetats av en
expertkommitté, ledd av en prof. E. W. Kemmerer, men
världsdepressionen 1930—31 har hindrat
dess genomförande. Den ekonomiska nöden
i landet har lett till flera politiska
oroligheter under de senaste åren.
Ed. 1. Förkortn. av e’d i d i t (lat.). Bet.
har utgivit (efter utgivarnamnet på böcker
o. dyl.). 2. Se Edgång!
Ed. 1. Socken i Stockholms län
(Sollentuna härad). 1 314 inv. (1931). 2. Socken i
Värmlands län (Grums härad). 2 375 inv.
(1931). 3. Socken i Västernorrlands län
(Sollefteå tingslag). 1 386 inv. (1931). 4.
Municipalsamhälle i Älvsborgs län vid
Dalslands järnväg (station Dals-Ed) och
sydändan av Stora Le; turistort. 384 inv.
(1931). 5. Se Västra Ed, östra Ed!
Eda. Socken i Värmlands län (Jösse
härad). 6 553 inv. (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
