Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eidem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1685
Einherjar—Eisleben.
1686
A. EINSTEIN.
Fotografi.
ländsk läkare, professor i Utrecht,
vitaminforskningens grundläggare genom sina
studier över orsaken till b e r i-b e r i. E.
erhöll 1929 halva Nobelpriset i medicin.
Einherjar. Se Enher j ar!
Einstein [a’jnsjtajn], Albert, f. 1879.
Tysk fysiker av judisk börd, prof, i Berlin
sedan 1914. E:s tidigare arbeten gällde
mo-lekylarteorien och Plancks kvanthypotes,
varigenom han kom fram till sin
speciella relativitetsteori 1905.
Senare utvecklade han denna till den
allmänna relativitetsteorien, en
ytterligt djärv
tankebyggnad, som leder
till en generellare
uppfattning av
rums- och
tidsbegreppen (se R e 1
a-t i
vitetsteori-en!). På grund av
sina arbeten inom
den teoretiska
fysiken, isynnerhet
angående den
fotoelektriska ef
fekten, erhöll E. Nobelpriset i fysik
1921. Led. av Vet. ak. —
Einsteinef-f e k t e r, benämn, på vissa i den allmänna
relativitetsteorien förutsagda fenomen, bl.
a. en förskjutning av de s. k.
Fraunhofer-ska linjerna i solens (och stjärnornas)
spektra samt en avböjning av ljusstrålarna,
när de passera förbi stora massor. Den
förra e. synes vara ådagalagd i solspektrum
och i spektret av Sirius’ följeslagare, den
senare har konstaterats under flera totala
solförmörkelser 1919—29, men de senaste
uppmätningarna ge vid handen att
förskjutningen med c:a 30 % överstiger den
förutsagda, vilket påkallar en revision av
den allmänna relativitetsteorien. — E i
n-s t e i n-H a a s-e f f e k t e n, det av Einstein
och holl. de Haas upptäckta fenomenet
att en järnstav under vissa betingelser av
sig själv råkar i svängningar, när den
befinner sig i ett växelströmfält; E.-H.-e.
förklaras genom ändrad rotationsriktning
hos elektronerna vid den upprepade
om-magnetiseringen i växelströmfältet. —
Einsteintornet, observatorium i
Potsdam, avsett för undersökning av
Ein-steineffekter m. fl. dithörande problem.
Einthoven [-[a’jnthå-fen],-] {+[a’jnthå-
fen],+} W i 11 e m, f.
1860, d. 1927. Holl.
fysiolog, professor
i Leiden, berömd
genom sina
forskningar rörande
hjärtats elektriska
strömmar, för
vilkas mätningar och
registrering han
konstruerat den s.
k. stränggalvanome-
tern. E. fick Nobelpriset i medicin 1924.
Jfr Elektrokardiografi!
W. EINTHOVEN.
Fotografi.
Eir. I nord, mytologi läkekonstens
gudinna. — E i r a, ett Stockholms stads och
läns sjukhus i Stockholm,
Hantverkar-gatan 13.
Eire’ne (romarnas I r e’n e). I grek,
mytologi fredens gudinna.
Eiriksjökull. En utslocknad vulkan på v.
Island, stigande till 1 798 m och med ett
100 kvkm stort firnfält.
Eisen, August Gustaf, f. 1847.
Sv. amer. zoolog, som främst studerat
daggmaskarna och verkat för
fruktodlingens förbättring i Californien.
Eisenach [a’js—]. Stad i Tyskland i n. v.
Thuringen med en mängd Luther-minnen.
I närheten ligger Wartburg. I E. föddes
J. S. Bach, vars födelsehus är inrett till
museum. 44 000 inv. (1925).
Eiserman. 1. Gert V o 11 r a t h E., f.
1863. Ämbetsman, landskamrerare i
Malmöhus län 1906—30, sedan 1930 t. f.
landshövding. 2. Carl Theodor E., f. 1865.
Textilindustriledare, chef för a. b.
Sveriges Förenade Trikåfabriker, Borås.
Eisermans trikåfabrik, Carl. Se
Sveriges Förenade Trikåfabriker,
a. b.l
Eisleben [a’js-]. Stad i Tyskland i s.
Preussen (prov. Sachsen), M. Luthers fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
