Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elefant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1715
Elefan tdjur—EIektricite’t.
1716
var en likartat beskaffad enhet och
helhet, inom vilken varken förändring el.
rörelse var möjlig. Den främste av E. var
Parmenides (se d. o.!).
Elefantdjur (Prol)osci’dea). En numera
mycket artfattig däggdjursgrupp, närmast
släkt med de uddatåiga hovdjuren. E. äro
mycket stora djur med lång, rörlig snabel,
få och veckade kindtänder samt två övre
framtänder (betar). Fotterna ha fem
sammanväxta tår. Betarna bestå endast av
tandben och fortsätta att växa hela livet.
Till E. hör endast ett släkte, E’lephas,
med två arter: E. ma’ximus (Indisk
elefant) och E. africa’nus
(Afrikansk elefant). Den indiska e. är
mindre och har mindre öron, hålles ofta
tam och är ett av de klokaste av alla
djur. Under äldre geologiska perioder voro
e. talrikt företrädda. Jfr
Dinotheri-um, Mammutdjur, Mastodonter!
Elefanti’asis. Se Elephantiasis!
Elefanti’ne. ö i Nilen vid den s. k. första
katarakten och mitt emot Assuan. Södra
delen av E., som är 1,5 km lång och 0,5
km bred, är mycket rik på ruiner efter den
forna staden, bl. a. märkas rester efter två
tempel byggda av Amenhotep II och
Thot-mes III. — Elefantinepap y’r erna,
arameiska papyrosrullar, funna i E. av en
tysk arkeol. exped. 1905—06. E.-p. härröra
från en judisk församl. av soldater i persisk
tjänst omkr. 500 f. Kr. och äro de älsta
bevarade judiska skrifterna utanför bibeln.
Elefant-orden. Danmarks förnämsta
rid-darorden, urspr. ett av Kristian I år 1464
stiftat religiöst brödraskap, vars medl.
buro kedjor med länkar av elefantbilder.
Elefantsjuka. Se Elephantiasis!
Elefantsköldpaddor el. J ä 11 e s
köldpaddor. En del jättestora (upp till 2
m långa) landsköldpaddor av släktet
Te-stu’do. De förekomma på öar i Indiska
havet samt på Galapagos-öarna.
Elega’ns (lat. eli’gere = utvälja). Bet.
egentl. noggrannhet i valet. Prydlighet,
smakfullhet. — E 1 e g a’n t, adj. av e.;
elegant person.
Elegi [-sji’] (grek. e’legos = klagosång).
Hos greker och romare en dikt best, av
distika (se Distikon!); i nutida
vitterhet en lyrisk dikt med vemodig, sorgsen
grundstämning, oftast- en klago- el.
dödssång. Ex. B. E. Malmström: Angelika.
Elegiaco [-dja’kå] (it.). Bet. elegiskt, milt
betagande. Musikalisk
föredragsbeteck-ning.
Elegicittra [-sji’-]. Bas-cittra. Jfr C i
1t-r a!
Ele’ktor (lat. eli’gere = utvälja).
Person, som blivit vald för att enbart el. bl. a.
utöva rösträtt för en valmanskår. I vårt
land väljes kyrkomötet och F. K. genom e.
Presidenten i U. S. A. utses även av e. Jfr
Valsätt!
EIe’ktra (grek.). Bet. den strålande. I
grek, mytologi Agamemnons och
Klytai-mestras dotter, Ifigeneias och Orestes
syster. Hon eggade sin broder att efter
mordet på fadern dräpa modern och dennas
älskare Aigistos. Ämnet har behandlats i
sorgespel av Aiskylos, Sofokles och
Evri-pides samt i en opera av R. Strauss. —
Elektrakomplexet, inom
psykoanalysen Oedipuskomplexets
kvinnliga motsvarighet, d. v. s. flickans
kärleks-inställning till fadern och rivalinställning
gentemot modern samt de föreställningar,
som hos barnet (medvetet och omedvetet)
knyta sig härtill.
Elektricite’t (grek. e’lektron =
bärnsten). Benämning på den förmodade källan
till vissa yttringar av energi och kraft i
naturen, av vilka några äro kända sedan
antiken. Redan Tales berättar, att
bärnsten efter gnidning med skinn erhåller
förmågan att attrahera lätta kroppar ss.
fjäder eller dun. Man kände under antiken
även till förekomsten av elektriska
fenomen hos vissa djur, såsom darr-rockan och
darrålen. Systematiska undersökningar
över e. började först med W. G i Ib er t,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
