Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk värmeapparat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1741
Elektrofore’s—Elektrokemiska a. b.
1742
ELEKTROFOR.
ling av elektricitet,
best, av två
metallskivor och mellan
dem en ebonitskiva.
Den ena
metallskivan laddas positivt,
c den andra negativt;
genom ömsesidig
influens öka de
varandras kapacitet.
Elektrofore’s (elektricitet och grek.
fore’in = forsla). Strömningen av en
kol-loid (eller annan uppslamning) i en
vätska, då ett elektriskt spänningsfall
an-lägges i vätskan. Rörelseriktningen är
antingen överensstämmande med den
elektriska strömmens riktning (katafores)
eller rakt motsatt (anafores). E.
beror på att de uppslammade partiklarna
genom adsorption av joner ladda sig positivt
el. negativt gentemot vätskan. Stundom
användes ordet katafores om all
elek-trofores. Jfr Elektroendosmos!
Elektroindustri. Industri, som sysslar
med tillverkning av elektr. maskiner,
arbetsmaskiner och tillbehör. Man indelar
e. i en starkström- och en
svagström-industri. Starkström-industrien tillverkar
bl. a. kraftmaskiner, generatorer,
motorer, omformare, ackumulatorer, men även
dammsugare, fläktar, hissar o. s. v.
Svag-ström-industrien producerar telegraf- och
telefonapparater och -anläggningar,
radioapparater o. dyl. Inom
starkström-industrien äro Sveriges största företag
Aseakoncernen med dess dotterbolag Luth
& Roséns elektr. a. b. och Nya elektr. a. b.
Chr. Bergh & Co. samt Elektrolux a. b.
Det ledande bolaget inom Sveriges
svag-ström-industri är L. M.
Ericsson-koncer-nen som bl. a. även äger Sieverts
Kabelverk, Sv. Elektromekaniska Industri a. b.
samt Svenska Radio a. b. År 1929
tillverkades i Sverige telefoner och
telegrafer till ett belopp av 32 milj, kr.,
dammsugare till 22 milj. kr. och andra elektr.
maskiner till 87 milj. kr. Världens största
producent inom starkström-industrien är
General Electric-koncernen i U. S. A. Dess
svåraste konkurrenter voro de tyska
koncernerna A. E. G. och Siemens, men under
decenniet 1920—30 lyckades General
Electric förvärva stora aktieintressen i
båda dessa tyska bolag. General Electrics
försök att uppköpa aktiemajoriteten i
Asea förhindrades av de svenska
intressenterna. På svagström-marknaden intager
American Telephone & Telegraph Co.
ställningen som världens största
drifts-och fabrikationsbolag. Dess utländska
intressen övertogos 1920 av International
Telephone & Telegraph Co.
(Morgan-trusten), som nu samarbetar med Kreuger
& Toll och L. M. Ericsson-koncernen. Denna
grupps enda stora konkurrent är den
tyska Siemenskoncernen, och från
amerikansk sida (Morgan) ha redan gjorts flera
försök att vinna Siemens för närmare
samarbete. Litt.: B. Tranéus:
Elektroindu-strien, dess utveckling och betydelse (1929).
Elektrokardiografi’ (elektricitet, grek.
kardi’on = hjärta och gra’fein = skriva).
Registrering av den elektriska ström, som
alstras vid hjärtats sammandragningar.
Man erhåller därvid en kurva, e 1 e k t r
o-k a r d i o g r a’m, vari förmakens och
kamrarnas verksamhet framträda var för sig.
E. har utomordentligt stor betydelse för
diagnostiken av hjärtsjukdomar, speciellt
vid alla former av oregelbunden
hjärtverksamhet. Jfr Einthoven!
Elektrokemi. Läran om elektrisk
energis alstring ur kemiska krafter (i g a 1 v
a-niska element och
ackumulatorer) samt om kemiska reaktioner under
medverkan och förmedling av elektr. energi
(vid elektrolys). Vanl. inräknas också
i e. läran om elektrolyternas
allmänna egenskaper samt om kemiska
reaktioner vid de höga temperaturer som i
praktiken endast nås i elektriska
ugnar.
Elektrokemiska a. b. , Bolag i Göteborg
med fabrik i Bohus (Älvsborgs län), som
tillverkar kaustikt kali och natron,
klor-kalk och andra kemikalier. Aktiekapital
1,23 mill. kr. Årstillverkning 2 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
