Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1747
Elektrome’ter—Elektrosko’p.
1748
magnetiseringen vridas de, så att de
samverka och göra kroppen i dess helhet till
en magnet. Jfr Elektromagnetiska
ljusteorien under Elektromagnetisk,
Elementar m agneter!
EIektrome’ter (elektricitet och grek,
me’-tron = mått). Apparat för mätning av
elektriska spänningsskillnader. De
vanligaste typerna av e. äro binant- och kvad-
ELEKTROMETRAR. Fr. v. t. h.: kvadrant-,
kapillär- och bladelektrometer.
rantelektrometrarna, hos vilka en rörligt
upphängd skiva (»nålen») vrider sig
under inflytande av de elektriska
attraktions-och repulsionskrafterna; kapillär- eller
kvicksilverelektrometrarna, som grunda
sig på att kvicksilver i beröring med en
lösning ändrar ytspänning, och därmed sin
nivå i ett fint glasrör, om
spänningsskill-naden mellan kvicksilvret och lösningen
ändras; samt olika typer av
bladelektro-metrar (se Elektr oskop!).
Elektrometallurgi’. Framställning,
rening och legering av metaller genom e 1
ek-tro 1 y s eller i elektriska ugnar.
J fr även Fer r olegeringar, Flodi
n-processen, Masugn!
Elektromo’tor. Se Dynamomaskin!
Elektromoto’risk kraft. Den elektriska
spänning som finnes mellan polerna av ett
elektriskt batteri el. en generator, då dessa
ej äro förenade med varandra genom någon
ledning och alltså batteriet, resp,
generatorn, ej alstrar någon ström.
Elektro’n (av elektricitet). 1. Benämning
på den minsta negativa elektriska
laddning, som kan förekomma i naturen. Av
e. antages såväl elektriciteten som
materien vara uppbyggd. Tanken att
elektriciteten har en atomistisk struktur går
tillbaka till J. Stoney, H. v. Helmholtz och
H. A. Lorentz, vilka vid början av
1890-talet antogo atomerna innehålla små
elektriska laddningar som identifierades med
e. Zeemans upptäckt av den efter honom
benämnda effekten gav ej blott ett starkt
stöd åt teorien om e:s existens utan även
möjlighet att bestämma e:s massa.
Sedermera påvisades e:s existens i katodstrålar,
i fotoelektricitet och i glödelektricitet.
Föreställningen att e:s laddning är av det
slag, som kallas negativ, uppkom genom
Perrins experiment av år 1895 och befästes
genom bl. a. J. J. Thomsons och andras
studier av e:s gång genom elektriska och
magnetiska fält. Det fiamgick av dessa
och följande arbeten att förhållandet
mellan laddning och massa är lika för alla
elektroner. Hastigheten är däremot olika
och kan för ^-strålarna uppgå till 0.998 av
ljusets hastighet eller 299 196 km pr
sekund. E:s laddning bestämdes av Millikan
1912 till 4,774 . 10-10 elektrostatiska
enheter varav massan 0,889 . 10-28 gram
följer. E:s massa är således 1 846 ggr mindre
än väteatomens massa. Se vidare Atom!
2. Legering av magnesium med växlande
mängder aluminium, silicium, zink,
mangan och alkali metaller.
Elektro’nrör. Se Vakuumrör!
ELEKTROSKOP,
enkel typ.
Elektrosko’p (elektricitet och grek, sko
pe’in = se).
Instrument, varmed
elektriska
laddningar påvisas. E.
består vanl. av två
vid en metallstång
fästa tunna
guld-eller aluminiumblad. Närmas ett
laddat föremål bli
bladen genom
influens elektriska
och avlägsna sig
från varandra. Om
e. är försett med
skala, kallas det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
