Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eminens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1769
E’mmich—Empire.
1770
m y o p i’ el. närsynthet föreligga, om
bilden faller framför näthinnan, och hy p e
r-o p i’ el. översynthet, om den faller
bakom näthinnan. I senare fallet kan bilden
bringas till näthinnan genom
ackomoda-tion hos linsen, vid närsynthet förblir
bilden av långt bort belägna föremål oskarp,
för så vitt ej ögats brytningsförmåga
korrigeras genom användn. av glasögon.
E’mniich, Albert Theodor Otto
von, f. 1848, d. 1915. Tysk general och
härförare i världskriget (Belgien,
östfronten).
Emmån el. E m å n (fsv. ember, eem =
imma). Flod i ö. Småland, med källor i
det smål. höglandet på gränsen mellan
Al-mesåkra och Nässjö socknar och mynning
i Östersjön s. om Påskallavik. Längd:
omkr. 220 km. E., som har 52 fall, driver
ett stort antal bruk, kvarnar och sågverk.
Emodi’n. En grupp varandra närstående
organiska föreningar med laxerande
verkningar, vilka bl. a. förekomma i
senna-blad, sagrada, rabarberrot och
frangula-bark. Till sin kemiska sammansättning är
e. sockerföreningar (glykosider) av
trioxi-metylantrakinoner, vilka sistnämnda
föreningar också kallas e.
E moll. Molltonart med e till grundton
och tt-teeken för f.
Emotio’n (lat. emo’tus = upprörd).
Inom psykologien sinnesrörelse, känsla; i
allm. språkbruk särsk. i bet. häftig
sinnesrörelse, upprördhet. — Primära
emotioner, inom psykologien de e.,
som uppträda tidigast i djurserien och i
individens liv, och ur vilka de mera
sammansatta, sekundära e. utvecklas.
Till p. e. räknas vrede, fruktan, glädje,
sorg, nyfikenhet och vanl. ännu några
andra e. — Emotionalit e’t, fallenhet
för starka el. talrika sinnesrörelser. —
E m o t i o n e’l 1, utrustad med hög
emo-tionalitet; hörande till känslolivet.
Empe’dokles, omkr. 450 f. Kr. Grek,
filosof. Han ansåg, att världsalltet var
uppbyggt av de fyra elementerna jord, eld,
vatten och luft, som blandades med
var
andra i växlande proportioner under
påverkan av tvenne motsatta krafter
»kärlek» (= attraktion) och »hat» (=
repul-sion). E. antog även, att alla levande
varelser gradvis utvecklats till högre former
och föregrep alltså utvecklingsläran.
E’mpetrum. Växtsläkte (fam.
Empetra’-cece) med endast två varandra mycket
närstående arter: E. ni’grum (Kråkbär)
och E. ru’brum. Len förra är utbredd över
hela n. tempererade zonen och har svarta
bär, medan den senare med röda bär
förekommer på s. halvklotet. Blommorna äro
tretaliga, mörkröda och mycket små.
Kråkbäret växer på sandiga ställen ända upp i
fjällen. Bären äro ätliga men användas
föga.
Empire [anpi’r] el. e m p i r e-s t i 1
(fransk, empire = kejsardöme). En
konststil företrädesvis inom konsthantverket och
arkitekturen, som utbildades och nådde sin
högsta utveckling i Frankrike under
Napo-leons kejsardöme 1804—1815 men levde
kvar som en inom hela Europa utbredd stil
ända till mitten av 1800-talet. E. kan
betraktas som en utvecklingsfas av n y k 1 a
s-sicismen (jfr d. o.), och såsom
övergångsformer mellan e. och rokokon
framträda L o u i s-s e i z e- och d i r e k t o
a*r-stilarna. Till e:s uppkomst ha bidragit
det under nyklassicismen återuppvaknade
intresset för antiken, varvid främst den
romerska men även den grekiska och i
någon mån den egyptiska forntiden kommit
att tjäna såsom förebilder. Inom
arkitekturen uppträda antika gavelfält och
kolonnhallar. De antika ornamenten kopierades
ofta direkt. Meandern eller a la
grecque-slingan bredde ut sina brutna linjer mellan
sfinxer och obelisker och ramade in
figurscener, tagna från väggmålningarna i
Pompeji. På möblerna förekommo örnar och
gripar samt tassar och huvuden av lejon.
De voro ofta förgyllda, liksom refflor och
lister, även på mahognymöblerna, som blevo
allt vanligare. Möblernas form lånades även
gärna från antiken. Frampå 1800-talet
blevo formerna mera tunga, pompösa och
stela. Randiga textilier med skarpa färger
el. svart tageltyg klädde soffor och stolar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
