Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emsfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1773
Emsfors Bruk, a. b.—Ency’klika.
1774
ning till den krigsförklaring, som öppnade
det fransk-tyska kriget 1870—-71.
Emsfors Bruk, a. b. Pappersbruk med
sulfitfabrik i Emsfors (Kalmar län),
etablerat 1867. Årstillverkning 9 000 ton
papper, aktiekapital 1 mill. kr.
Emtervik. Se Västra Emtervik,
östra Emtervik!
Emu’ {Drömhus). Egendomlig
australisk strutsfågel med starkt förkrympta
vingar, långa, smala, mjuka fjädrar och
rak näbb. Äggen ruvas av hanen. Den har
varit utsatt för hänsynslös jakt och är
numera sällsynt.
Emulsio’n (lat. emulge’re = mjölka).
Mycket intim blandning av två el. flera
olika vätskor, som ej äro lösliga i
varandra. För att åstadkomma denna
blandning fordras närvaro av ett slemmigt
ämne (emulg e’n s). Så är mjölk en e. av
fett i en äggvitelösning. E. användas i
medicinen för att underlätta intagning av
illasmakande ämnen. Som emulgens
användes då vanl. växtslem el. gummi arabicum.
Emund den gamle, omkr. 1050. Sv.
konung, son till Olof Skötkonung, den siste
a.v den gamla Uppsala-ätten. Under hans
tid torde Blekinge ha övergått till
Danmark.
E’mys. Se Kärrsköldpadda!
Emän. Se E m m å n!
En. Se Juniperus!
Enander. I. Johan Alf red E., f. 1842,
d. 1910. Sv.-amer. tidningsman, red. för
flera sv.-amer. tidn., professor i sv.
språket vid Augustana College 1890—93. II.
Sven Johan E., f. 1847, d. 1928.
Kyrkoherde och botanist (Salix-släktet), som
företagit vidsträckta botaniska
forskningsresor (Ryssland, Asien, Nord-Amerika,
Japan, Grönland). E. donerade sitt stora
herbarium till Riksmuseets bot. avd. och
donerade fondmedel till Vetenskapsak.;
avkastningen av fonden, som nu uppgår till
87 000 kr., går till studier av kritiska
växtsläkten.
E’nare Träsk. Insjö i n. Finland, med en
yta av 1 421 kvkm, något större än
Mälaren. Den avrinner genom Pasviksälven
till N. Ishavet. E., som är rik på holmar,
har djup på ända till 80 m.
Ena-älven. En av Indalsälvens källfloder
i v. Jämtland med mynning i Ånn-sjön.
Enbasisk. Adj., använt inom kemien om
syror, vilkas molekyl vid elektrolytisk
dis-sociation avskiljer endast en vätejon.
En grammolekyl av en e. syra neutraliserar
e n gramekvivalent av en bas, varav
namnet. Avskiljas vid dissociationen två
vätejoner (resp, neutraliseras enligt
ovanstående två gramekvivalenter), kallas
syran tvåbasisk o. s. v. — Motsvarande
uttryck om baser är ensyrig, t v å s
y-r i g o. s. v. men användes sällan.
Enbladstryck. Ett tryckalster på ett
enstaka blad; vanligen är endast den ena
sidan upptagen av trycket. De förekommo
framför allt under boktryckarkonstens
första tid och innehålla kungörelser, påvliga
bullor, kalendarier o. d. Jfr
Trätavel-tryck och Blockbok!
Encelliga djur. Se U r d j u r!
Encke, Johann Franz, f. 1791, d.
1865. Tysk astronom, som bl. a. framställt
åsikten, att rymden omkring solen icke är
tom utan innehåller finfördelad materia,
som gör motstånd mot himlakropparnas
rörelser.
E’nckell. 1. Knut Magnus E., f.
1870, d. 1925. Finl. konstnär. I
betydelsefull opposition mot naturalismen
utvecklade E. en dekorativt förenklad, färgstark
stil, som han fick tillfälle att tillämpa i
åtskilliga monumentalkompositioner. 2.
Rabbe Arnfinn E., f. 1903. Finl. förf,
och konstnär av modernistisk läggning.
Enco’mium (lat. av grek. enko’mion).
Bet. lovkväde, lovtal, dikt till någons ära.
En corps [an. kår] (fransk.). Bet. egentl.
i kår; mangrant, fulltaligt.
Ency’klika (grek. enky’klios = rund).
En påvlig rundskrivelse på latin till hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
