Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enneandria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1791
Ensilage—Entente.
1792
Ensilage [ansila’sj] (fransk.). Bet.
pressfoder. Gröna foderämnen, som i hårt
sammanpressat tillstånd bevaras till
kreaturs-föda.
Ensittarlagen. Vardaglig benämning på
1925 års lag om rätt i vissa fall för
nytt-janderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område.
Enskede. Trädgårdsstad och
villasamhälle i Brännkyrka församling i
Stockholms stad. 18 619 inv. (1931).
Enskifte. En lantmäteriförrättning,
genom vilken varje jordägare i en by fick
sina ägor samlade i ett stycke (skifte).
Den första förordningen om e. utfärdades
1803 och avsåg Skåne. E. ersattes genom
en förordning 1827 med laga skifte.
Jfr M a c 1 e a n, Skifte!
Enskild bank. Ett slags solidariskt
bankbolag. Se Solidariskt
bankbolag!
Enskilt haveri. Se Haveri!
Enskilt utskott. Se Utskott!
Enskog, David, f. 1884. Professor i
matematik och mekanik vid Tekniska
högskolan i Stockholm sedan 1930.
Enslinje. I enslinje sägas två föremål
vara, t. ex. fyrtorn, kummel el. uddar, na?
det ena för ögat visar sig vara rätt över
el. under det andra, el. det förra helt
täcker det senare. E. användas för
inseglings-rännor el. eljes för att underlätta
passerande av vissa grund.
Enslöv. Socken i Hallands län
(Tönner-sjö och Halmstads härader). 4 055 inv.
(1931).
Enström, Axel Fredrik, f. 1875.
Civilingenjör, kommerseråd, direktör i
Stockholm, ordförande i Svenska
Bryggareföreningen, styrelseledamot i flera ledande
bolag, bl. a. Asea och Elektrolux, författare
av ett större antal skrifter om olika
vetenskapliga problem. På hans initiativ
bildades 1919 Ing. vet. ak., tills vars förste
verkställande direktör med professors
namn han utsågs.
En suite [an svitt] (fransk.). Bet. i följd,
i rad.
Ensyrig. Se Enbasisk!
Entablement [antabloma’n] (fransk.).
Bet. bjälklag. Inom byggnadskonsten den
del av vissa byggnader, som vilar på
kolonnerna och själv uppbär taket.
Enta’da. Tropiskt växtsläkte (fam.
Le-gumino’sce). Frön av E. gigalo’bium el.
sca’ndens föras ofta av Golfströmmen till
norska kusten och äro även funna i
torvmossar på ön Tjörn i Bohuslän.
Enteleki’ el. e n t e 1 e c h i’ (grek,
en-tele’keia = verksamhet). Hos Aristoteles
namn på inom verkligheten formbildande
krafter. Själen är t. ex. kroppens e. Inom
den moderna vitalismen betyder e.
livskraften.
Entente [anta’nt] (fransk.). Bet.
samförstånd, gott förhållande. — Entente
cordiale [— kårdia’ll], hjärtligt
vänskapsförhållande mellan stater. —
Ente n t e n, i vidsträckt mening gemensam
beteckning för alla de i världskriget mot
centralmakterna kämpande staterna, i
inskränkt mening England och Frankrike
(1904—1907) el. England, Frankrike och
Ryssland (1907—1918). — Lilla
ente n t e n, politiskt och militärt förbund
mellan Tjeckoslovakien, Jugoslavien och
Rumänien. Alliansen, som tillkommit
särskilt på tillskyndan av den
tjeckoslovakiske utrikesministern Benesj och med stöd
av fransk politik, var närmast avsedd som
en garanti mot ungerska försök att återfå
de områden, som avträddes i
Trianonfre-den. En försvarstraktat avslöts 1920
mellan Tjeckoslovakien och Jugoslavien och
mellan Tjeckoslovakien och Rumänien samt
följande år mellan Rumänien och
Jugoslavien om fredsfördragens
upprätthållande, varvid även Neuillytraktatens
tryggande och samverkan mot eventuella
bulgariska angrepp avtalades. Fördragen ha
sedan flera gånger utökats och förlängts
samt kompletterats med militära och
ekonomiska överenskommelser. Från 1922 ha
de till lilla ententen anslutna ländernas ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
