Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erebos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1813
E’rebos—Ergosteri’n.
1814
E’rebos. I grek, mytologi en
personifikation av mörkret, som framgått ur Kaos.
Hos Homeros är E. underjorden, där de
avlidnas själar vistas.
E’rebus. En verksam vulkan i
öst-Ant-arktis, omkr. 4 000 m. ö. h., upptäckt av
J. Ross 1841.
Erekte’ion. Ett antikt tempel på
Akro-polis i Aten, uppfört under senare delen
av 400-talet f. Kr. i jonisk stil och helgat åt
Atena och Poseidon. E. är en av den grek,
antikens skönaste skapelser inom
byggnadskonsten och är relativt välbevarat. Se
bild å föreg. sida!
Eremi’t (grek. e’remos = ensam). Bet.
ensling, ensittare. Jfr Anakoret!
Eremitage el. her m i tage [-a’sj]
(fransk, av grek. eremi’tes = ensittare).
Bet. egentl. en eremits bostad. 1. Ett
ensamt beläget mindre hus, lust- el. jaktslott,
vanliga under 1700-talet. 2. Namn på ett
med Vinter palatset i Leningrad
sammanbyggt palats, ett av Europas mest berömda
konstmuseer (Eremitaget).
Eremitkräftor (Pagu’ridoe). En grupp
kräftdjur, som framför allt utmärkas där-
EREMITKRÄFTA.
Fotografi.
av, att bakkroppen saknar skal och därför
skyddas av ett snäckskal, som djuret för
med sig och vid behov utbyter mot ett
större. Flera arter av släktet Pagu’rus
finnas vid den sv. västkusten.
Erenbu’rg (E’hrenburg),
IljaGrigor-jevitsj, f. 1891. Rysk förf, av judisk
härkomst. Av hans arbeten, där på ett ofta
bisarrt sätt ironi och vek medkänsla
blandas, äro till svenska översatta bl. a.
novellsamlingen Tretton pipor (1925),
romanen Mikael Lykov (1930, originalets titel
Rvatsj, »Roffaren») samt Bilarnas liv och
De heligaste ägodelarna (båda 1931).
ErepsPn (grek. ere’ptein = spjälka). Ett
enzym, som spjälkar peptoner till peptider
och aminosyror. Det förekommer i
tarmsaften samt i groende frön.
Ere’tria. En forngrek. stad på Eubea,
förstörd av perserna 490 f. Kr. men senare
återuppbyggd. Till E. förläde Menedemos
(352—278) den eliska filosofskolan. Nu är
E. en by vid namn Néa Psarå.
E’rfurt. Stad i Tyskland i s. Preussen
(prov. Sachsen), med ståtliga kyrkor och
andra ålderdomliga byggnader samt ett
minnesmärke över Gustav II Adolf. E. har
en hel del industri men är framför allt
känt för högtstående trädgårdsskötsel.
136 000 inv. (1925).
Erg (grek. e’rgon = arbete). Absoluta
måttsystemets enhet för energi och arbete.
En e. är det arbete, som uträttas, då en
kraft av 1 dyn påverkar en kropp så, att
den förflyttas 1 cm i kraftens riktning.
Dess dimensionsformel är därför [Erg] =
(gr) (cm)2
[Dyn] (cm) =–––––-Jfr A b s o 1 u-
J (sek)2
ta måttsystemet!
E’rgo (lat.). Bet. alltså, följaktligen.
Ergo. Studenttidning i Uppsala, grundad
1924.
Ergogra’f (grek. e’rgon = arbete och
gra’fein = skriva). Apparat medels vilken
man kan studera en muskels el. en
muskelgrupps arbete och uttröttning.
ErgosterPn. Ett särskilt i mjöldryga
förekommande ämne, som hör till de hos
växterna allmänt men i små kvantitetei’
förefintliga s. k. fytoster i’n erna (av
grek. fyto’n = växt och ste’ar — talg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
