Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erzsébetfalva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1835
Esja—Eskilstuna Fabriks a. b.
1836
Esja. Ett fjäll på s. v. Island nära
Reykjavik, 1 600 m. ö. h.
Eska’der (fransk, escadre av lat. quadra
= fyrkant). Ett antal krigsfartyg under
en befälhava. e, eskaderchef, el. ett antal
flygplan. Se Flygvapnet, Marin!
Eskamote’ra (fransk, escamoter). Bet.
smussla undan, trolla bort. — E s k a m
o-t a g e [-a’sj], undansmussling.
Eskapa’d (it. scappa/re, fransk, échapper
— fly sin kos, »schappa»). Bet.
snedsprång, skälmstycke. — E s k a p e’r a el.
e s c li a p p e’r a, dra sig ur spelet.
Eskatologi’ (grek. e’skaton = det
yttersta, det sista och lo’gos = lära). Läran
om de yttersta tingen d. v. s. världens
undergång.
Eskelhem. Socken i Gotlands län (Gotl.
s. härad). 666 inv. (1931).
Eskil. Fsv. mansnamn. I. D e n
helige E. Eng. munk, kallad
»Södermanlands apostel», verksam där under
1000-talets senare hälft, sedermera biskop i
Tu-na (Eskilstuna), som säges ha fått sitt
namn efter honom. II. E., f. omkr. 1100,
d. 1181. Ärkebiskop i Lund 1138—1177.
E. var en betydande kyrkofurste, som
spelade en framstående roll i katolska
kyrkans allmänna politik. På hans
tillskyn-dan tog klosterväsendet fart i Norden och
inrättades Uppsala ärkestift 1164, vars
ärkebiskop vigdes av E. och i fortsättningen
reellt som formellt stod under hans
primat.
Eskils gemak. Gustav Vasas privata
skattkammare på Stockholms slott,
uppkallad efter Eskil M i k a e’l i s, Sten
Sture d. ä:s och Gustav Vasas
privatekonomiske förtroendeman, som förestod
skattkammaren.
Eskilstorp. Socken i Malmöhus län (Oxie
härad). 281 inv. (1931).
Eskilstuna. Stad i Södermanland och
Södermanlands län, vid Eskilstunaån. E.
är en gammal handelsplats fr. 1000-talet
(se Eskil!). Sitt egentliga uppsving till
nationell betydelse erhöll staden under
ESKILSTUNA
STADSVAPEN. Marken grön,
städet rött (nedre
delen), svart (övre
delen), släggan svart,
armen naturfärg,
molnet blått, fältet
silver.
Karl X Gustav, vilken förlänade
livlän-daren B. Rademacher privilegium på
att där idka järn- och metallförädling
1654 och gav
samhället stadsrättig-heter 1659. E:s
stål-och järnmanufaktur
har sedan nått
världsrykte
(»Es-kilstunasmide»).
Det gamla
hantverkets utveckling till
storindustri faller
under 1860-talet. År
1929 hade E. 169
fabriker med
sammanlagt 7 240
arbetare, däribland
främst M u n k-
t e 1 1 s mekaniska
verkstad, a. b. C. E. Johansson, a. b.
Au g. Stenman, Karl Gustafs
stads gevärsfaktori, a.b. C. O.
Öberg & Co. samt Eskilstuna
järnmanufaktur a. b. m. fl. (jfr
följande artiklar!). E. har över Kolbäck
och Valskog järnvägsförbindelse med
Arboga och Västerås (O. F. W. J.) samt över
Flen (O. F. W. J.) och Södertälje (Nr. SI. J.)
med Västra stambanan. Genom den
kanaliserade E.-ån finnes ångbåtsförbindelse med
Mälaren. 32 789 inv. (1932).
Eskilstuna Borr- och Verktygs a. b.
Mekanisk verkstad i Eskilstuna, som
tillverkar verktyg för metallbearbetning. E.,
som bildats 1924 genom sammanslagning
av Munktells verktygsavdelning och a. b.
Eskilstuna Verktygsfabrik har ett
aktiekapital på 0,3 mill. kr. och en
årstillverk-ning, vars värde uppgår till c:a 0,7 mill.
kr. (1930).
Eskilstuna Bryggeri a. b. Bryggeribolag
i Eskilstuna, grundat 1874. Aktiekapital
1,26 mill. kr. och tillverkningsvärde 1,3
mill. kr. (1930). E. B:s verkst. dir. är
samtidigt styr.-ordf. i a. b. Svea Bryggerier,
Filipstad.
Eskilstuna Fabriks a. b. Bultfabrik i
Eskilstuna, grundad 1908. Aktiekapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
