Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Esra ... - Estetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1847
Essequibo—Esteti’k.
1848
Essequibo [essekPbo]. Flod i Britt’.
Guyana i Syd-Amerika, rik på vattenfall,
med källor i Serra da Lua och mynning i
Atlanten. E. avvattnar nästan hela Britt.
Guyana. Längd: omkr. 1 000 km.
Essex [e’ssiks]. Grevsk. i s. ö. England.
Essex [e’ssiks]. Amer. automobil, som
tillverkas av Hudson Motor Gar
Compa-ny, Detroit.
Essingen, Stora och Lilla. Två små
öar i Mälaren inom Stockholms stad
(Bromma församling).
E’sslingen. Fabriksstad i Tyskland i
mell. Wurttemberg, en av Wiirttembergs
främsta industristäder. 40 000 inv. (1925).
Ess moll. Molltonart med ess till
grundton och ^-tecken vid klaven för h, e, a,
d, g och c.
Essunga. Socken i Skaraborgs län
(Bar-ne härad). 2 195 inv. (1931).
Essä’. Se Essay!
Est el. estlänning. Se Estland!
Estaunié [ästånje’], Édouard, f. 1862.
Fransk romanförf. Hans arbeten utmärkas
av en fin, analyserande psykologi. Flera
äro översatta till sv., t. ex. L’ascension de
M. Baslévre (sv. övers. Ansiktet, 1926)
L’appel de la route
(sv. övers. Alla
människors väg, 1926),
Tels qu’ils furent
(sv. övers. Sådana
de voro, 1927), La
vie secréte (sv.
övers. Det
förborgade livet, 1928).
Led. av Fr. ak.
Litt.: S. Cederblad:
E. Estaunié, G.
Du-hamel (Verd.
små-skr. 349).
E. ESTAUNIÉ.
Fotografi.
E’ste. En av Italiens älsta och
ryktbaraste fursteätter, vars hov i Ferrara under
renässansen var en av medelpunkterna för
det blomstrande litt. och konstnärliga
livet. Ätten utslocknade på manssidan 1803
men fortlevde på kvinnolinjen i grenen
Österrike-Este, som utslocknade på
manssidan 1875, varefter titeln, hertig av E., i
tur och ordning övergått till den sedermera
mördade ärkehertig Frans Ferdinand och
till kejsar Karl. Den bäres nu av den
se-nares andre son Robert (f. 1915).
E’ster. En av skrifterna i G. T.,
innehållande berättelsen om en judisk flicka,
Ester, och hennes kärlek till den pers,
konungen Ahasverus. På grund av att många
namn i boken visa stor likhet med
babyloniska och elamitiska gudanamn (bl. a.
Ester — Istar, se A s t a r t e!), antager
man, att en äldre myt ligger till grund för
berättelsen.
E’ster (plur. e s t r a r). Organisk
förening, som sammansättes av en alkohol och
en syra under utträde av vatten på
samma sätt som ett oorganiskt salt bildas ur
en bas och en syra. Estrar motsvara alltså
inom den organiska kemien den
oorganiska kemiens salter, men i motsats till de
senare är en e. ej elektrolytiskt
dissocie-rad. Hit höra fettarterna, vilka äro estrar
av glycerin och fett- el. oljesyror, samt
många s. k. fruktessenser.
Esterhäzy [ästerasi’], Ferdinand
W a 1 s i n, f. 1847, d. 1923. Fransk officer,
som bedrev spioneri åt Tyskland. För hans
spionerier misstänktes Dreyfus. Se D r e
y-f u s-a f f ä r e n!
EstetPk (grek. a’istesis =
sinneskun-skap). 1. Vetenskapen om det sköna, d.
v. s. om konsten i vidsträcktaste
bemärkelse. E. hedrives antingen såsom en
empirisk vetenskap genom undersökningar
av de associationer, känslor o. s. v., som
konstverk framkalla hos olika människor,
och av skönhetsupplevelsernas
psykologiska natur över huvud taget
(subjektivi’s-tisk el. indukti’v e.); el. också ss. en
normativ vetenskap, i det man utgår fråv
vissa krav, som äro förestavade av en
antagen filosofisk åskådning el. anses
självklara, och därefter undersöker huruvida
och på vad sätt de faktiska konstverken
uppfylla dessa krav (objektivi’stisk el.
dedukti’v e.). Den förra
forskningsrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
