Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Estlander, 1. Carl Gustaf - Estlander, 2. Bernhard Rudolf - Estlander, 3. Ernst Henrik - Estlnader, 4. Axel Gustav - d’Estournelles de Constant, Paul Henri - Estrad - Estrar - Estrella, Serra da - Estrella di Soria - Estremadura - Estrup, Jakob Brönnum Scavenius - E-sträng - Est-svenskar el. Estlandssvenskar - Estuna - Et - Etablera - Étage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1853
Éstla’nder—Étage.
1854
samverka, och en allianstraktat
undertecknades även i Warschau 1922 mellan
Estland, Polen, Lettland och Finland, men
den trädde aldrig i kraft. Mellan Estland
och Lettland ingicks emellertid 1923 en
försvarsallians och ett handelsavtal, som
tycktes utgöra första steget mot en
tullunion. Estlands riksälste, d. v. s.
stats-president och regeringschef, Jaan
Tönis-son, avlade 1928 ett besök i Stockholm, och
konung Gustaf återgäldade följande
sommar besöket med en färd till Estland och
Lettland. Stats- och regeringschef är nu
sedan 1931 Constantin Päts. Litt.:
S. Wikberg. E. (1930). Det nya E. (1928).
Estla’nder. 1. Carl Gustaf E., f.
1834, d. 1910. Finl. estetiker, professor i
Hälsingfors 1868—98, grundläggare av
Finsk tidskrift 1876 och en av stiftarna
av Sv. litteratursällskapet i Finland 1885,
adlad 1898, hedersled, av Konst-ak., led.
av Vet. ak. 2. Bernhard Rudolf E.,
f. 1863, d. 1931. Den förres son, finl.
historiker och skolman. Bl. hans historiska
arbeten märkas Elva årtionden ur
Finlands historia (1919—30) och Eugen
Schau-man (1924). 3. Ernst Henrik E.,
f. 1870. Den förres kusin, jurist och
politiker (svenska folkpartiet). 4. Axel
Gustav E., f. 1876, d. 1930. Den
förres bror, efter 1927 sv. medborgare,
arkitekt och konstruktör av
kappseglingsbå-tar, inom vilken bransch han verkat
nydanande (krökt mast, m. m.).
d’Estournelles de Constant [dästurnä’11 do
kånsta’n], Paul Henri B., f. 1852, d.
1924. Fransk
politiker, som inlagt
stora förtjänster
om
skiljedomsinsti-tutets utveckling.
Han erhöll halva
Nobels fredspris
1909.
Estra’d (fransk.
estrade}. En
upphöjd del av golvet i
ett boningsrum
eller en större sal.
Estrar. Se Ester!
P. H.
d’ESTOURNEL-LES DE CONSTANT.
Fotografi.
Estre’lla, Ser ra da. Bergskedja i
mell. Portugal, vars högsta topp är
Malhäo (omkr. 2 000 m. ö. h.).
Estre’lla di So’ria. Opera av Fr.
Ber-wald (Sthlm 1862, Göteborg 1931).
Estremadu’ra. 1. Landskap i s. v.
Spanien. 2. Provins i v. Portugal.
E’strup, Jakob Brönnum S e a v
e-n i u s, f. 1825, d. 1913. Dansk konservativ
politiker, inrikesminister 1865—69,
statsminister 1875—94, under vilken tid han
förde en hård kamp mot vänsterns krav
på parlamentariskt statsskick och en tid
1885—94 utfärdade tillfälliga finanslagar
utan riksdagens samtycke (»Estrupiatet»).
E-sträng. På violinen den högsta
strängen, folkligt benämnd »kvinten», på
kon-trabasen den lägsta.
Est-svenskar el.
Estlandssven-s k a r. Namn på avkomlingar av den sv.
befolkning i Estland, som varit bofast där
alltsedan förhistorisk tid. De bo på v.
kusten och öarna utanför denna, företrädesvis
på Nargö, Nuckö, Odensholm, Ormsö, Runö
och Rågöarna, dessutom i städerna Hapsal,
Dorpat och Reval. En sv. folkhögskola o.
lantmannaskola finnes på Birkas (Nuckö),
ett sv. gymnasium i Hapsal. E:s språk är
utpräglat svenskt såväl till sin
gramma-tiska byggnad som i huvudsak även till
ordförrådet. Numera behärska de flesta
estsvenskarna även högsvenskan, vars
inflytande på dialekterna är mycket starkt.
E. utgjorde 1927 inemot 8 000 personer.
Litt.: G. Danell: Svenskarna i Estland (i
tidskr. Rig 1922).
Estuna. Socken i Stockholms län
(Ly-hundra härad). 1 071 inv. (1931).
Et (lat.). Bet. och, även. — E t [e]
(fransk.), bet. och, även.
Etable’ra (fransk, ctablir av lat.
sta-bili’re = fastställa). Bet. anlägga, öppna,
stifta, grunda. — Etablissem e’n t el.
etablissem a’n g, anläggning, anstalt,
inrättning e. dyl.
Étage [eta’sj] (fransk.). Bet. våning. —
E t a g é r e [-sjä’r], detsamma som a t
e-n i e’n n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
