Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Étalage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1857
Eti’k—Eton.
1858
Eti’k (grek, etiko’s — sedlig).
Moralfilosofi, sedelära, en del av den praktiska
filosofien, d. v. s. läran om grundsatserna
för ett sedligt liv el. om de sedliga värdena.
— E’t i s k, hörande till etiken, sedlig,
moralisk. Inom etiken har en
grundmotsättning framträtt mell. riktningar, som hävda
att det moraliskt goda ytterst måste
hänföras på ngt nyttigt (t. ex. allmänt bästa,
u t i 1 i s m) och riktningar, som anse att
det goda består i lydnad för ett obetingat
pliktbud oberoende av varje nyttosynpunkt
(ett kategoriskt imperativ) enl. Kant.
Etike’tt (fransk, étiquette = uppsatt
lapp). 1. En lapp påsatt ngt för att ange
dess innehåll e. dyl. 2. Genom sedvana och
föreskrifter fastställda umgängesformer,
isynnerhet vid högtidliga tillfällen, vilken
bet. ordet fått efter de lappar på vilka
man i forna tider skrev upp
rangordningen mellan dem, som ägde tillträde till det
franska hovet.
Etiole’ring (fransk, étioler = bleka).
Den starka förlängning av bladskaft och
stamdelar el. blad samt den bleka färg,
som kännetecknar växter, vilka utsatts för
stark ljusbrist.
Etiologi’ (grek. aiti’a = orsak och lo’gos
= lära). Läran om sjukdomsorsakerna.
Etio’per (grek. aiti’opes = de
solbrända). Antikens namn på invånarna i det
efter dem benämnda Etiopien.
Etio’pien. I vidsträckt mening det av
negrer bebodda Afrika s. om Egypten och
Libyska öknen, i inskränkt bet. landet s.
om Egypten omkr. övre Nilen, d. v. s.
framför allt Abessinien och Nubien. —
E t i o’p iska kyrkan, den kristna
kyrkan i Abessinien; den är monofysitisk,
d. v. s. den betonar Kristi gudom och
förnekar, att han var en människa (i vanl.
betydelse) och är för övrigt starkt
genomträngd av helgonkult och tro på
underverk.
Etna. Europas största verksamma
vulkan, belägen på ö. Sicilien och höjande sig
till 3 279 m. ö. h. Ovan 2 100 m. är E. till
större delen en svart öken av aska och
lava, överst täckt av snö. Till omkr. 1 200
m. ö. h. odlas säd, oranger, vin och oliver.
Svårare utbrott ägde rum åren 1669 (då
staden Catania ödelädes), 1852, 1910, 1923
och 1928.
Etnografi’ (grek. e’tnos = folk och
gra’-fein = beskriva). Vetenskapen om
naturfolkens odling i historisk tid. E. är en
beskrivande vetenskap. Som verklig
vetenskap är e. av rel. ungt datum med för
Sveriges del hittills endast en akademisk
lärostol i ämnet, en professur vid
Göteborgs Högskola. — E t n o g r a’f, en
forskare som sysslar med e.
Etnologi’ (grek. e’tnos = folk och lo’gos
= lära). Jämförande etnografi el. den
vetenskap, som bearbetar etnografiens rön
och söker ur dem finna allmänna lagar för
den primitiva kulturens utveckling. — E
t-n o 1 o’g, en forskare som sysslar med e.
Eto’lien. Detsamma som Aitolien. —•
Et o’l iska förbundet, ett omkr. år
300 f. Kr. bildat statsförbund i Grekland,
som bekämpade makedonierna. Det
samarbetade en tid med romarna, men stödde sig
senare på Syrien (Antiokos III), råkade i
krig med romarna och kuvades liksom det
övriga Grekland av dessa.
Etologi’ (grek. e’tos — skaplynne och
lo’gos = lära). Läran om karaktären,
ka-raktärsstudium, även studiet av djurens
levnadssätt och vanor. —■ E t o 1 o’g i s k,
hörande till e.
Eton [itn]. Stad i s. England (grevsk.
Buckinghamshire), bekant för sitt beröm-
MÄLAD ETRUSKISK LERSARKOFAG. Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
