Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1861
Etsch—Ety’l.
1862
gar. Det etruskiska språket, som ännu ej
kunnat tydas, ägde en rik litteratur, särsk.
av religiös art. Från e. ha romarna, i
synnerhet under konungatiden och den
tidigare republiken, mottagit impulser i
politiskt, religiöst och kulturellt hänseende,
som varit av avgörande betydelse för den
romerska statens utveckling.
Etsch. Tyskt namn på A d i g e.
Etsning (tysk. ä’tzen = äta sig in i,
fräta). 1. Inverkan av en frätande vätska
på ytan av ett fast föremål i allmänhet.
2. En konstart, best, däri, att man utför
teckningar på en platta av metall el. dyl.,
från vilken sedermera avtryck tagas.
Plattan är överdragen med ett skyddsskikt av
paraffin el. dyl. och teckningen sker t. ex.
med en nål. Låter man sedan syran
inverka i de tecknade skårorna, så att
fördjupningar uppstå, får man e. av ett slag
som kallas djuptryck; om man genom
en variation i tekniken låter de icke
tecknade delarna anfrätas, kallas e.
högtryck. Etsningskonsten, som f. ö.
utbildat en mängd olika tekniska metoder,
förskriver sig fr. början av 1500-talet. Som
e. betecknas ofta även torrnålsgravyr.
Kända sv. etsare äro A. Zorn, C. Larsson, Hj.
Molin, A. Tallberg, Ferd. Boberg, A.
Fridell, E. Johanson-Thor m. fl. Jfr
Graver i n g!
Ettbladstryck. Se Enbladstryck!
Ett dockhem. Ett äktenskapsdrama av
H. Ibsen, uppfört i Stockholm första
gången 1880.
Ett drömspel. Skådespel av Aug.
Strindberg, uppfört i Stockholm första gången
1907.
E’tterbeck. Förstad till Bryssel. 44 000
inv. (1929).
Ettermyror. Se Myror!
Ett resande teatersällskap. Lustspel av
Aug. Blanche, uppfört i Stockholm första
gången 1853.
Ettstrukna oktaven. Den tredje
oktaven nedifrån räknat i tonsystemet. Dess
toner betecknas i regel med ett streck
över el. en etta vid sidan, t. ex. c el. c1.
Et tu, Brute (lat.). Bet. även du
Bru-tus. Ett yttrande, som den döende Caesar
skall ha fällt till Brutus, då han varsnade
denne bl. sina mördare.
Étude [ety’d] (fransk.). Se Etyd!
Etui’ (fransk, étui). Bet. fodral,
omhölje.
Ety’d (fransk, étude — övning).
Musikstycke närmast avsett att utbilda
färdigheten på ett instrument. E. finnas dels för
den rena mekaniska färdighetens skull
och dels för ett smakfullt föredrags skull;
i det senare fallet kallas den ofta
konsertetyd.
Ety’l (av eter från grek. aite’r = ånga,
luft). Kem. radikal av sammansättningen
C2H5—, vilken ingår i vanl. alkohol och
eter och en mängd viktiga organiska
föreningar. Etylföreningar’ bildas vid
sub-stitution av en väteatom i kolvätet e t a n,
som har sitt namn härav. — Et y’l a c
e-t a’t, etylalkoholens ättiksyreester,
C2H5OCOCH3, vilken är huvudbeståndsdel
i salubrin och även användes som
lösningsmedel för fernissor och lacker. — E t
ylal k o h o 1, C2H5OH, detsamma som
vanlig alkohol. — Et y’l b r o m i’d,
C2H5CI, se Brometyl! •—-Etyl e’n,
ali-fatiskt kolväte av formeln C2H4. Ers
kokpunkt är 103°. Med klor ger den en tung
olja, etylenklorid, C2H4CI2, varför
den förr kallats oljebildande gas (jfr D
e-rivatl). ■— Ety’le’ter, detsamma som
vanlig eter. — E t y’l m e r k a p t a’n, se
Merkaptan! — Et yTs u 1 f a’t el.
svavelsyrad et y’l e’s ter, ester av
sammansättningen (C2Hs)2 SO4. E. bildas
av alkohol och svavelsyra samt utgör
mel-lanprodukt vid framställning av etyleter.
— Et y’l svavelsyr a, syra av
sammansättningen C2H5. HSO4, erhållen ur
alkohol och svavelsyra, till konsistensen
liknande den sistnämnda, men skiljande
sig bl. a. genom att bariumsaltet är
lätt-lösligt. Dess salter kallas e t y’l s u 1 f
o-n a’t. — E t y’l ä 11 i k e’s t e r el. -e’t e r,
detsamma som etylacetat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
