Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1871
Europa.
1872
i fyra klimatområden: 1) Det
västeuropeiska klimatområdet från Spaniens n. kust
till nordligaste Norge, med milda vintrar
och. tämligen svala somrar samt regn
under alla årstider. 2) Det mellaneuropeiska
klimatområdet med mot ö. avtagande
oceana drag. 3) Det östeuropeiska
klimatområdet med mot ö. allt starkare
kontinentala drag och övervägande sommarregn.
4) Medelhavsområdet med intensiv
solstrålning, mycket torr atmosfär och regntiden
förlagd till vintern.
Växtvärld. E. :s växtvärld har
genomgått betydliga förändringar under
tidernas lopp dels till följd av klimatets
förändringar, dels på grund av människans
ingripande, vilket senare framkallat en
»kulturvegetation» i st. f. den
ursprungliga. Emellertid kan världsdelen indelas i
följande vegetationsområden: 1) Tttndre-
området. 2) Det nordiska barrskogsområdet.
3) Det nordeuropeiska biandskogsområdet.
4) Det mellaneuropeiska skogsområdet. 5)
Den östeuropeiska stäppen. 6)
Medelhavsområdet.
Djurvärld. E.:s djurvärld har
liksom växtvärlden undergått stora
förändringar. Den var under tertiärtiden delvis
tropisk, men denna djurvärld försvann
under istiden. De mest framträdande
djurarterna äro nu husdjuren.
Befolkning. Med 45 inv. pr kvkm.
är E. den tätast befolkade världsdelen. I E.
bo tre stora huvudfolk: germaner,
romaner och slaver. Germanerna utgöra omkr.
33 o/o, romanerna omkr. 26 o/o, slaverna
omkr. 30 o/o, övriga folk omkr. 10 %. E.
har omkr. 490 mill. inv. Se vidare
Människoraser! — Språkligt kan
Europas befolkning indelas på följande
sätt: germaner 149 mill., romaner 118
mill., slaver 136 mill., andra indoeurop.
folk 11 mill., basker 0.6 mill., finsk-ugriska
folk 15 mill., mongoliska folk 7 % mill.,
judar 10 mill.
Näringar. E.:s viktigaste näring är
jordbruket, som idkas företrädesvis i de
länder, som tillhöra det n. ö.
låglandsom-rådet. Av E.:s yta utgöras 27 o/o av åker,
24 o/o av betesmark, 28 o/9 av skogs- och
Nordisk ras
Medi terran "
Dinonsk "
Alpin *
Östbaltisk"
Orientalisk ras
I Framre-asialisk"
■ tnnerasiatlsk •
; Hamitisk "
EUROPA, raskarta. (Områden med stark
rasblandning äro ostreckade).
buskmark och 21 % av oproduktiv mark.
Boskapsskötsel idkas företrädesvis i
Danmark, Holland, n. Tyskland, Schweiz och
Jugoslavien. Fiske bedrives som viktig
näring i Norge, Storbritannien, Holland och n.
Frankrike. Skogsbruk idkas särskilt i
Sverige, Norge, Finland, Tjeckoslovakien och
Ryssland. Bergsbruket, vars förnämsta
produkter äro järn och kol, bedrives särskilt i
Storbritannien, Tyskland, Frankrike,
Belgien, Tjeckoslovakien, Sverige, Ryssland,
Polen och Spanien. Industriens
huvudområde består av mell. England, Belgien, n.
ö. Frankrike, v. och s. ö. Tyskland,
Tjeckoslovakien och n. Italien.
Samfärdseln mellan E.:s olika
länder äger rum dels på de naturliga
vattenvägarna utefter kusterna samt på floderna
och en mängd kanaler, dels medels
järnvägar och lufttrafik. Kanalsystemet och
flodvägarna tjäna särskilt den tunga
godstrafiken. Järnvägsnätets sammanlagda längd
år 1927 var omkr. 386 000 km.
Religion. Av E.:s befolkning äro
omkr. 27 o/o protestanter, omkr. 42 o/o rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
