Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangelisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1875
Evange’lisk—Evange’lium.
1876
Evange’lisk. Bet. överensstämmande med
evangelium i Bibeln. —
Evangelisk-luthersk, bet. för de kyrkosamfund som
vid reformationen följde Luther (och de ur
dem utvecklade dotterkyrkorna), i motsats
till katolska kyrkan å ena sidan och de
evangelis k-r e f o r m e’r t a å den
andra, vilkas lära kom att präglas av de
schweiziska reformatorerna (Calvin,
Zwingli).
Evange’liska allia’nsen. En
sammanslutning mellan olika prot. kristna för
samverkan gentemot katolicism och religiös
likgiltighet, bildad i Liverpool 1845.
Evangeliska brödraförsamlingen. Se
Herrnhutism!
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, förk.
E. F. S. En i Stockholm 1856 på initiativ
av pastor H. J. Lundborg bildad
sammanslutning av präster och lekmän med syfte
att »på den evang.-lutherska bekännelsens
grund och med fri anslutning till vårt
kyrkosamfunds inrättningar befrämja Kristi
rikes tillväxt». E. F:s inre mission
be-drives genom spridning av Bibeln, kristliga
tidningar och uppbyggelseböcker samt
genom predikantverksamhet. Sedan
stiftelsens tillkomst ha över 58 mill. tryckalster
distribuerats genom dess försorg. Antalet
anslutna missionsföreningar är (år 1931)
371. Yttre mission bedrives i Abessinien,
Jubaland, Eritrea och Ostindien. De första
missionärerna fr. E. F. utskickades till
Afrika 1866. Predikanter och missionärer
utbildas vid Johannelunds missionsinstitut
i Ulvsunda. Därjämte har E. F. ett
bibelinstitut å Ilagaberg vid Södertälje.
Bland de av E. F. utgivna tidningarna
märkas Missionstidnin g-B u d b
ä-r aren, De ungas tidning och
Barnens vän. Stiftelsens pensionskassa
uppgår till över 1 047 000 kr.
Evange’liska unionen. 1. Ett förbund,
som ingicks mellan prot. furstar i
Tyskland 1608 till skydd för protestanternas
hotade religionsfrihet; upplöst 1621. 2. En
förening av de lutherska och reformerta
kyrkorna i Preussen m. fl. tyska stater,
som började genomföras i början av 1800-
talet med utgångspunkt i reformationens
300-årsminne 1817. Jfr
Gammallutheraner!
Evangelisk-luthersk. Se Evangelisk!
— Evangelis k-r eformert. Se
Evangelisk!
EvangelPst. I den älsta kristna kyrkan
en förkunnare av evangelium, senare
benämning på förf, till ngt av de fyra
evangelierna. I modern tid brukas termen om
väckelsepredikanter inom frikyrkorörelsen
samt på infödda lärare vid svenska
mis-sionsstationer.
Evange’lium (grek. evange’lion —
glädjebudskap). 1. Det kristna
frälsningsbudska-pet i allm. 2. Var och en av de fyra
skrifter i N. T., som innehålla skildringar av
Jesu liv. Matteus’ e., det första
evangeliet, anses vara skrivet mellan åren 70
—100 e. Kr. Författaren har varit av
judisk börd, varför det innehåller talrika
hänvisningar till G. T. Aposteln Matteus
anses ej vara författaren. M a r c u s’
evangelium, det andra i ordningen,
intar i språkligt hänseende genom sin
klara och enkla framställning en rangplats
bland e. Det är det älsta och
ursprungligaste bland dem och ligger till grund för
Matt, och Luk. e. Författaren, som var
Marcus (1 Petr. 5:13), har skrivit det
omkring år 70. Lukas’ evangelium
framställer Jesus såsom de fattiges och
syndares vän. Författaren anses vara
Lukas (Kol. 4:14). Det är författat omkring
år 80. Johannes’ evangelium
skiljer sig i många avseenden från de tre
föregående, de s. k. synoptiska (d. v. s. på
samma sätt seende). Det skildrar Jesu
verksamhet i Jerusalem och avser, såsom
förf, anger i kap. 20:31, att ge läsarna en
uppfattning om Jesu gudom. I den senaste
forskningen hävdas med bestämdhet dess
historiska värde. Författaren nämnes ej
vid namn men anses enl. en säker
tradition vara en presbyter Johannes, som följt
Jesus. Avfattningstiden sättes till omkring
år 100. Litt.: E. Aurelius: E:s uppkomst
(1921). E. Nachmanson: Nya Testamentet
(1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
