Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exlibris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1889
Exoge’n—Experime’nt.
1890
Exoge’n (grek. e’xo = utifrån och
ge’-nestai = födas). Beroende av yttre
förhållanden. Inom botaniken benämnas sådana
organ e., som bildas från yttre
vävnads-delar. Inom geologien användes ordet om
sådana krafter, som utifrån verka
omformande på jordytan, t. ex. vind, floderosion.
Jfr E n d o g e n!
Exophta’lmus. Se E x o f t a’l m u s!
Exorei’sm (grek. eksorkismo’s). Bet.
besvärjelse. En handling, varigenom en ond
ande utdrives ur ngn el. ngt. Inom de
katolska och protestantiska kyrkorna
högtidlig utdrivning av djävulen före
dophandlingen. I Sverige avskaffades e. först
1811.
Ex orie’nte lux (lat.). Bet. Från öster
(kommer) ljuset, d. v. s. bildningen har
sitt upphov i Österlandet.
Exosto’s (lat. ex — ut, från och grek.
oste’on = ben). Godartad svulst, som
bildas av benvävnad utanpå ett i övrigt
normalt ben.
Exote’risk (grek. eksoteriko’s = yttre).
Bet. utomstående, ämnad för oinvigda;
all-mänfattlig. Jfr Esoterisk!
Exote’rm förening el. e x o t e’r m i s k
förening (grek. e’xo = utifrån och
te’rme = värme). Kemisk förenir^, vid
vars uppkomst ur beståndsdelarna värme
(energi) frigöres. En sådan förening kan
ej sönderdelas utan tillförsel av energi.
Till e. f. höra de flesta beständiga kemiska
föreningar. Jfr Bildningsvärm e,
Endoterm förening!
Exo’tisk (grek. eksotiko’s). Bet.
utländsk, främmande; kommande fr.
avlägsna orter.
Expansio’n (lat. expa’ndere = utbreda).
Bet. utvidgning i allm. Fysikalisk
benämning på en kropps utvidgning vid t. ex.
uppvärmning el. minskning av det yttre
tryck, för vilket den är utsatt. — E x p a
n-s i’v, strävande att utvidga sig; inom
psykologien strävande att giva uttryck för sin
personlighet. Motsats: r e k 1 u s i v. —
Expansivit e’t, egenskapen att vara
expansiv.
Expatrie’ra (lat. ex = från och pa/tria
= fosterland). Bet. landsförvisa; emigrera.
Expeetora’ntia el. e x p e c t o r e’r a n d e
medel (lat. ex = ur och pe’ctus = bröst).
Läkemedel, som verka slemlösande och
därigenom underlätta upphostningen t. ex.
jod- och kräkrotpreparat, alkaliska
mine-ralvatten (emser m. fl.), ammoniakaliska
salter.
Expedie’ra (lat. expedi’re = göra i
ordning, skaffa fram). Bet. avfärda, uträtta,
betjäna. — E x p e d i’t, bodbiträde. —
Expedit i o’n, avsändning, kontor (där ngt
expedieras), utgående handling fr. ett
ämbetsverk, avdelning av ett ämbetsverk,
forskningsresa, mindre krigsföretag. — E
x-p e d i t r i’s, kvinnligt bodbiträde. —
Expedit ö’r, avsändare, en person som
expedierar ngt.
Expeditionschef. Titel för cheferna för
kanslierna i åtta av våra statsdep.
(försvars-, social-, kommunikations-, finans-,
ecklesiastik- och jordbruksdep.). I
justi-tie- och handelsdep. är e. även
statssekreterare. I utrikesdep. motsv. e. av
kabinettssekreteraren. Titeln e. förekommer
även inom Riksmarskalkämbetet.
Expeditionsministär. En i
partipolitiskt avseende övervägande neutral
ministär, som inriktar sig på att handlägga
löpande ärenden, men icke tager initiativ
till några större omläggningar.
Expe’nser (lat. expe’nsce). Bet.
penninge-utgifter, omkostnader. — E x p e’n
smedel, medel, som anslagits (åt ett
ämbetsverk el. dyl.) till inköp av skrivmaterial,
underhåll av lokal m. m.; ss. juridisk term
bet. e. även rättegångskostnader.
Experime’nt (lat. experi’ri = pröva). Bet.
försök i allm. Inom naturvetenskapen ett
avsiktligt anordnat försök i syfte att
utröna de lagar, som reglera en viss
företeelse. Hela den moderna kemien samt stora
delar av fysiken, botaniken, zoologien,
fysiologien och psykologien äro grundade
på e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
