Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1937
Farrar—Fas.
1938
Farrar [fse’rr0], Geraldine, f. 1882.
Nordamer. operasångerska (sopran),
anställd i Berlin och New York. F. har
uppträtt i Stockholm 1904 och 1906.
Farrel [faj’rrol], James Augustin e,
f. 1863. Amer. industriledare, chef för
United States Steel Corporation.
Farrére [farä’r] C 1 a u d e, förf.-namn för
B a r g o n e [-å’nn], Frédéric Charles,
f. 1876. Fransk förf, med en omfattande
romanproduktion. Han väljer gärna
exotiska och romantiska motiv. Bl. hans
böcker märkas L’homme qui assassina (1907;
sv. .övers. Mannen som mördade, 1911),
Fumée d’opium (1904; sv. övers. Opium
1922) och La Bataille (1909).
Fars (lat. farci’re — fylla). Bet. egentl.
ngt som är fyllt (med växlande innehåll).
Namn på ett komiskt lustspel, urspr.
tillhörande den franska medeltidslitteraturen.
Den nutida f. framträder utan högre
konstnärliga anspråk och avser att uteslutande
roa.
Farsa’los. Stad i det antika Grekland
(Tessalien), vid vilken Caesar besegrade
Pompejus 48 f. Kr.
Farsot (sv. fara och fsv. sot = sjukdom).
Svenskt ord för epidemi.
Farstorp. Socken i Kristianstads län (V.
Göinge härad). 1 389 inv. (1931).
Farthing [fa’thing] (eng.). Bet. fjärdedel,
fjärding. Ett eng. bronsmynt, V4 penny =
omkr. 2 öre.
Farukhaba’d. Fabriksstad i n. Britt.
Indien (United provinces) vid Ganges. 52 000
inv. (1921).
FaryngPt (grek. fa’ryna = svalg).
Inflammation i svalget. F. är oftast
förbunden med inflammation i näsan och
struphuvudet.
Fas (grek. fa’sis = ngt som kommer till
synes). 1. Ansikte, framsida, skifte,
utvecklingsskede. 2. Inom astronomien nyttjas
ordet för att beteckna olika utseenden av en
i sig själv mörk, av solen belyst
himla
kropp, sedd från jorden, t. ex. månen och
planeterna. 3. Inom den fysikaliska kemien
betecknar f. en homogen del av ett
heterogent system. Om ett system av
kroppar är heterogent, d. v. s. består av
sinsemellan olikartade delar, så kan
det dock delas i sådana delar, att dessa var
för sig äro homogena, d. v. s. 1 i k a r t a d e.
Dessa delar kallas systemets faser. Ett
system t. ex., som består av vatten i
flytande och gasformigt tillstånd, är
heterogent, men det kan delas i vätska och ånga,
vilka var för sig äro homogena. Det minsta
möjliga antal ämnen, varav systemet kan
uppbyggas, kallas dess komponenter.
Det ovan anförda systemet har endast en
komponent, nämligen vatten.
Komponenternas koncentration ( = viktsmängd på
volymsenhet) i de olika faserna samt
systemets temperatur och ångtryck äro de
villkor, varpå jämvikten i ett heterogent
system beror. Däremot inverkar icke fasernas
volym på jämviktstillståndet. Av
jämvikts-villkoren kan vanl. ett visst antal väljas
godtyckligt, och detta antal kallas
systemets frihetsgrader. Mellan dem samt
komponenterna och faserna finnes ett
viktigt samband, som efter upptäckaren
kallas Gibbs fasregel. Den lyder så:
faserna 4- frihetsgraderna =
komponenterna + 2. I det ovan anförda systemet finnes
en komponent (vatten) och två faser
(vätska och ånga). Alltså finns det endast en
frihetsgrad, d. v. s. ett av
jämviktsvillko-ren, temperaturen kan t. ex. välja^
godtyckligt, men icke flera, om systemet skall
befinna sig i jämvikt. Gibbs fasregel har
stor betydelse för beräkning av jämvikten
i heterogena system. 4. Inom fysiken
betecknas med ordet f. även de olika
stadierna i en periodisk
svängningsrö-relse. — Fasskillnad bet. skillnaden
mellan två samtidiga stadier i två olika
svängningsrörelser eller två oliktidiga
stadier i samma svängningsrörelse. Se
vidare Svängningsrörelse,
Växelström! — Fasförskjutning, en
förskjutning av maxima hos strömstyrkan
och spänningen i en växelström, så att
dessa ej inträffa samtidigt. F. beror på själv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
