Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1943
Fasförskjutning—Fastighet.
1944
domligt byggda ögon. F. bestå av en mängd
kilformiga kroppar, o m m a t i’d i e r, vilka
var för sig motsvara ett vanligt öga.
Fasförskjutning. Se Fas!
Fashion [faesjn] (eng.). Bet. fason, form,
snitt, god ton. — Fashionable [-[fa^sje-nobl]-] {+[fa^sje-
nobl]+} el. fashion a’b e 1, nymodig, fin,
överensstämmande med seder och bruk i
det finare sällskapslivet.
Fashoda [fesjo’de]. Stad i Sudan på en ö
i Bahr el-Abjad (Vita Nilen). F. är
historiskt ryktbar genom den tvist,
Fashoda-affären, som uppkom mellan England
och Frankrike, då en fransk häravdelning
under kapten Marchand och en eng. under
lord Kitchener år 1898 ung. samtidigt
inträffade i F., båda för att hävda sina
länders rättigheter vid övre Nilen. Ett
hotande krig avvärjdes genom att Frankrike gav
efter och följande år ingicks en
överenskommelse mellan de båda makterna om
delning av Nord-Afrika i ett östligt britt,
och ett västligt franskt intresseområde,
varigenom grunden lades till den senare
»ententen» mellan England och Frankrike
1904. F. kallas numera K o d o k.
FaskFner (lat. fa’scis = bunt). Hårt
ombundna, runda knippor av ris,
trädgrenar o. d., som användas vid
grundläggning å sank mark, dammbyggnader,
husgrunder o. d. — F a s k i’n k n i v, en urspr.
vid faskintillverkning brukad tung
hugg-kniv, sedermera namn på ett liknande
vapen, använt inom en del truppslag.
Faso’n (fransk, fa^on). Bet. form, snitt,
hållning, sätt. — Fas o’n e r, ofta i bet.
dåliga f., oskick. — F a s o n e’r a, forma,
framställa i mönster. — Fas o’n järn el.
p r o f i’l j ä r n, järnbalkar, som i
tvärgenomskärning visa T-, U-, I-form o. s. v.
för ernående av stor hållfasthet mot
påfrestningar i vissa riktningar vid
jämförelsevis ringa vikt.
Fasskillnad. Se Fas!
Fastage [fasta’sj]. Laggkärl, stort fat.
Fasta internationella domstolen. Se N
a-tionernas förbund!
Fasta kroppar. Se Fast kropp!
Fasta ämnen. 1. Inom fysik och kemi
ämnen, vars molekyler icke äro fritt
rörliga i förhållande till varandra utan
bundna vid vissa jämviktslägen, dit de sträva
att återgå, om de rubbas därur. Detta
visar sig därigenom, att det fordras relativt
starka krafter för att förändra ett fast
ämnes såväl volym som form. De fasta
ämnena äro dels kristallis e’r ad e, d.
v. s. besittande av molekylernas lagring
bestämda former, t. ex. bergkristall,
kop-parvitriol, dels k r i s t a 11 i’n i s k a, d. v. s.
sammansatta av en mängd små, ofta
mikroskopiska och illa utbildade kristaller, t. ex.
svavel, metaller, is, dels a m o’r f a, d. v. s.
utan antydningar till ens mikroskopiska
kristallbildningar, t. ex. glas, vax,
paraf-fin. De amorfa ämnena äga i motsats till
de förutnämnda ingen bestämd smältpunkt,
utan de mjukna vid upphettning allt mer
och mer och ändra inom ett visst
temperaturområde form under inflytande av vilka
fortsatta yttre krafter som helst, t. ex.
tyngdkraften, alldeles som vätskorna,
ehuru långsamt och trögt, beroende på den
höga viskositeten. Strängt taget äger detta
rum redan vid vanlig temperatur — alla
amorfa ämnen »flyta», ehuru ytterst
långsamt. De äro alltså egentligen icke att
betrakta som verkligt fasta ämnen utan
som ett mellanstadium mellan dessa och
vätskorna. Jfr Fast kropp,
Aggre-gationstillståndl 2. I 1928 års
läro-verksstadga bet. för obligatoriska
skolämnen. Jfr L y c e u m, Skolreformen!
Fastbom, Ernst Fredrik, f. 1871.
Skådespelare och förf, av folkskådespel,
vari han själv ofta uppträtt.
Fasterna. Socken i Stockholms län
(Sjuhundra härad). 1 357 inv. (1931).
Fastighet. I allmänt språkbruk åsyftar
man med ordet f. vanligen endast byggnad,
men som juridisk term bet. f. också viss del
av jordytan, även om något hus ej finnes
därpå. I beskattningshänseende göres
skillnad mellan jordbruks f. och annan f.
— Fastighetsbevillning, bevill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
