Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetsregisterkommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1947
Fata’l—Fa’tum.
1948
FATABUREN på Björkvik i Östergötland.
Träsnitt.
Fata’l (lat. fata’lis av fa’tum = öde).
Bet. ödesdiger, fördärvlig, försmädlig. —
F a t a 1 i’s m, en åskådning, som hävdar,
att allt, som sker, är förutbestämt antingen
genom blind naturnödvändighet (öde) el.
genom en gudomlig allmakt och att
människans vilja är maktlös häremot. — F a t
a-1 i’s t, anhängare av fatalismen. — F a t
a-1 i t e’t, obehaglig händelse, förtretlighet.
Fata’lier (lat. fata’lis = oåterkallelig,
omöjlig att ändra). I lag fastställd tid
inom vilken något föreskrivet skall
fullgöras, fatalietid. — Fataliedag,
sista dagen under fatalietiden.
Fa’ta Morga’na (it.). Bet. feen Morgana.
Luftspegling el. hägring i allm., särskilt
sådana som förekomma i Syd-Italien och
på Sicilien. Morgana är en i de medeltida
riddardikterna ryktbar trollkvinna.
Fatbur. Se Fatabur!
Fa’tima, d. 632. En av Muhammeds
döttrar, stammoder för f a t i m i’d erna, en
arab, härskarätt i Nord-Afrika (909—
1171).
Fa’tsia. Växtsläkte (fam. AraUa’cece).
Till F. hör endast en art, F. japo’nica, ett
litet japanskt träd, vilket under namn av
Ara’lia odlas som krukväxt.
Fatsjan. Fabriks- och handelsstad i s.
Kina (prov. Kwang-tung), belägen vid
floden Sikiang. Omkr. 300 000 inv.
Fattigdispens. Befrielse fr. den i vissa
mål föreskrivna skyldigheten att med ett
belopp av 150 kr. ställa säkerhet för
motpartens kostnadsersättning, då hovrätts
dom överklagas. Ansökan om f. prövas av
en särskild dispensavdelning i Högsta
domstolen. — Fr. den för samma fall stadgade
skyldigheten att erlägga fullföljdsavgift
(150 kr.) är fattig part befriad, om han
företer bevis om fattigdom.
Fattigvård. Den samhälleliga
omvårdnaden om nödställda personer handhades i
vårt land under medeltiden huvudsakligen
av kyrkan och munkordnarna. I och med
reformationen överflyttades f. alltmera på
det borgerliga samhället och socknen
började framträda som organisatorisk enhet i
fattigvårdshänseende. Men ända till
1700-talets slut var f. väsentligen grundad på
enskild välgörenhet. Genom en förordning
1763 fastslogs emellertid uttryckligen, att
varje socken vore skyldig försörja sina
fattiga. En år 1871 utfärdad f.-förordning fick
förbli gällande i nära ett halvt sekel. Vår
nuvarande lag om f. tillkom 1918.
Kommunen utgör fortfarande fattigvård
s-samhälle, och den skall ha en f a 11 i
g-vårdsstyrelse med 3—5 led., varav
minst en kvinna. K. B. skall övervaka f.
och därvid biträdas av fattigvård
s-och barnavårdskonsulenter, till
antalet 9. Dessutom finnes en för hela riket
gemensam statens inspektör för
f. och barnavård. Den vanligaste
formen för f. är kontant understöd, s. k. ö
p-p e n f. i mots. till sluten f., som innebär
vård å anstalt. Kommunal sådan anstalt
benämnes numera ålderdomshem. En
tredje form av f. är utackordering i enskilt
hem. Jfr Arbetshem,
Hemortsrätt! — Under år 1929 voro i vårt land
228 266 personer varaktigt f.-understödda.
Litt.: Tidskrift för f. och annan
hjälpverksamhet.
Fa’tum (lat.). Bet. öde (t), den orubbliga
nödvändigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
