Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Federalism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1957
Federali’sm—Fe’hrenbach.
1958
som kontrollerar reservbankernas skötsel
och deras beslut i vissa viktiga frågor,
bl. a. diskontopolitiken.
FederalPsm (lat. foe’dus = förbund). Ett
statsbildningssystem, enl. vilket mindre
stater el. landsdelar för gemensamt bästa
avstå fr. vissa delar av sin suveränitet till
förmån för den högre statsenhet i vilken de
ingå. Ex.: U. S. A. och Schweiz. Jfr P
an-e u r o p a!
Federali’ster (lat. fce’dtis = förbund).
Anhängare av federalism, d. v. s. av
politisk sammanslagning el. av
förbundsstats-bildning. I U. S. A. begagnades ordet f.
under författningsstriderna 1787—89 om
dem, som ivrade för stor makt åt
förbunds-regeringen. Jfr Antifederalister!
Girondisterna i Frankrike 1792—93
kallades av sina motståndare (»Berget») för f.,
emedan de gentemot huvudstaden sökte
hävda departementens makthöghet och
fördenskull ansågos arbeta för bildandet av
en förbundsstat. Även i Argentina har
ordet f. begagnats om anhängare av
provinsernas självständighet.
Federatio’n (fransk, fédération —
förbund) . Bet. sammanslutning mellan
stater el. mellan fackföreningar,
idrottsföreningar o. dyl. (t. ex. riksförbund). — F
e-derationsmatch, match mellan
utvalda idrottslag från tvenne riksförbund
(federationslag, vanl. sammansatta
av idrottsmän fr. flera olika föreningar). —
F e d e r a t i’v, adj. till federation, t. ex.
federativ stat. — F e der e’r ad, ansluten
till en federation.
Fédération aéronautique international
[federassiå’n aerånåti’ck änternassiåna’11]
(fransk.), förk. F. A. I. Bet.
Internationella luftfartsförbundet. En mellanfolklig
sammanslutning av aeroklubbar i hela
världen, bildad 1905 och med säte i Paris.
F. A. I. fastställer bl. a. alla flygrekord.
Endast en klubb från varje land får ingå
i förbundet. Sverige representeras av
§y, Aeroklubben.
Fédération Internationale des Clubs Mo-
tocydhtea [federassiå’n äuternassiånaTl
dä klybb måtåsikli’st], förk. F. I. C. M.
Intern, sammanslutning av
motorcykelklubbar, stiftad 1904 och med säte i
Paris. Endast en klubb från varje land får
ingå i förbundet. Sverige representeras
av Svenska Motorklubben.
Federi’co. Sp. namnform för Fredrik. —
F e d e r i’g o, it. namnform för Fredrik.
Fe’dor. Se F j o d o r!
Fe’dra. Se Fai dr a!
Fegen (fsv. fiuka = fara omkring i
luften). Bet. den blåsande. Insjö på gränsen
mellan Halland, Småland och
Västergötland, 132 m. ö. h., 30 kvkm.
Fe’hling, H e r m a n n von, f. 1811, d.
1885. Tysk kemist, mest känd som
uppfinnare av F:s lösning, en blandning av
kopparsulfat, seignettesalt och kali- el.
natronlut. Den användes som reagens på
organiska aldehydgrupper. särskilt i
enkla sockerarter. Dessa reducera nämligen
cuprisaltet till cuprosalt, som med luten
bildar ett olösligt, rött pulver,
koppar-oxidul.
Fe’hmarn. Tyskt namn på F e m e r n.
Fehr. 1. Fredrik August F., f.
1849, d. 1895. Präst och liberal teolog,
pastor primarius, en av sin tids yppersta
predikanter. 2. M a r t i n N i k o 1 a u s F.,
f. 1885. Den förres son, jurist, professor
vid Handelshögskolan i Stockholm sedan
1919, t. f. rektor därstädes sedan 1929,
liberal politiker, led. av F. K. sedan 1923.
Fehrbelli’n. Stad i Tyskland i Preussen
(prov. Brandenburg), omkr. 5 mil n. v. om
Berlin, bekant för det slag, som år 1675
utkämpades mellan svenskarna under K. G.
Wrangel och brandenburgarna under
kurfursten Fredrik Wilhelm. Svenskarnas
nederlag hade till följd den sv.
stormaktens minskade anseende och inflytande.
Fe’hrenbach, Konstantin, f. 1852, d.
1926. Tysk politiker. F. var medlem av
Badens lantdag och 1907—09 dess talman.
1903 inträdde han i tyska riksdagen, blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
