Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fibroin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1989
FibroPn—Fi’cus.
1990
rar sig. Det kan erhållas genom vispning
av färskt blod. F. uppstår ur f i b r i n
o-ge’n, ett i blodet och lymfan
förekommande äggviteämne, som då blodet levrar sig
övergår till fibrin. Vid denna till sin
kemiska natur ännu ej fullt klarlagda
process medverkar trombinet, som ej
förekommer färdigbildat i blodkärlen, men
som bildas, då blodet uttränger ur sin bana,
eller då blodkärlens väggar skadats, såsom
vid blodpropp. — Fibrin ö’s,
innehållande fibrin el. åtföljd av fibrinbildning.
Fibroi’n (lat. fi’bra = fiber, tråd). Det
olösliga ämne, som återstår, när äkta
silke kokats i vatten. F. består av ett el. flera
äggviteämnen. Jfr S e r i c i n!
Fibro’m (lat. fi’bra = tråd). Godartad
svulst uppbyggd av bindväv och som
förekommer vanligast i huden, stundom i stort
antal (Recklinghausens s j u
k-d o m). — F i b r ö’s, bindvävsrik.
Fi’bula (lat.). Bet. spänne, häkta. 1. I
arkeologien namn på ett slags spännen fr.
brons- och järnåldern, liknande våra
nutida säkerhetsnålar. 2. I anatomien namn
på vadbenet.
BRONSFIBULOR, den övre fr. Sverige, den
nedre fr. Italien.
Fi’chte, Johann Gottlieb, f. 1762,
d. 1814. En av Tysklands mest berömda
filosofer, professor i Jena, Erlangen och
Berlin. Hans filosofi är idealistisk och
sub-jektivistisk och han förklarar tillvaron ur
en enda grundprincip: jaget
(medvetandet). Den yttre verkligheten är endast ett
J. G. FICHTE. Gravyr.
resultat av jagets egen verksamhet och har
blivit till för dess sedliga handlandes skull.
Hans Reden an die deutsche Nation (1807
—08; sv. övers. 1914) ger uttryck åt den
nyvaknade tyska nationalkänslan. I
sv. övers, finnas även Tankar i urval
(1904—05), Människans bestämmelse
(1923) och Första inledningen till
veten-skapsläran (1926).
Fi’chtelgebi’rge. Bergmassiv i
Syd-Tysk-land (n. ö. Bayern), på gränsen till
Tjeckoslovakien. Berggrunden är urberg. F.
täckes till stor del av skogar och mossar.
Högsta toppen är Schneeberg (1051 m.
ö. h.).
Fichu [fisjy’] (fransk.). Ett slags schal
av tunt tyg el. spetsverk, som bäres över
axlarna och bröstet.
Fick. I. A d o 1 f F., f. 1829 d. 1901. Tysk
fysiolog, som utfört viktiga arbeten
angående muskelverksamheten. II. August
F., f. 1833, d. 1916. Filolog, som på
ety-mologiens område gjort betydande
undersökningar.
Fi’cus. Växtsläkte (fam. Mora’ceoe)
omfattande c:a 600, huvudsakligen tropiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
