Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fidra-expeditionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1993
Fidra-expeditionen—Figure’rad musik.
1994
Fidra-expeditionen. En sv.
jordomseg-ling, som 1920—22 företogs av bröderna
Sune och Sebastian Tamm m. fl. ombord
på den tvåmastade segeljakten »Fidra».
Fieandt [fi’ant], Otto Henrik von,
f. 1762, d. 1823. Finl. militär. F. tillhörde
Anjala-förbundet och dömdes 1790 till
döden för sin delaktighet i dess
konspirationer mot Gustaf III men benådades. Han
deltog i finska kriget 1808—09 och har
blivit besjungen av Runeberg i Fänrik
Ståls sägner.
Fieber [fi’-], Carl, f. 1877. Ingenjör,
chef för a. b. A. K. Fernströms
Granitindustrier och Svenska Granitindustri a. b.
Field [fild], John, f. 1782, d. 1837.
Eng. pianist och tonsättare, ansedd som
skapare av nocturnen.
Field [fild], Cyrus West, f. 1819,
d. 1892. Nordamer. köpman, upphovsman
till den första telegrafiska förbindelsen
mellan Amerika och Europa (1854—66).
Fielding [fiTding], Henry, f. 1707, d.
1754. Eng. förf., jämte S. Richardson den
eng. borgerliga romanens skapare. F. är
en mångsidig, vaken realist med sinne för
mänskliga egenheter och ett utpräglat
förakt för hyckleri och känslosamhet. Hans
huvudarbete är Tom Jones (1749, fullst.
sv. övers. 1925), som ger en frisk,
osentimental bild av det eng. samhället med en
mängd levande, humoristiskt uppfattade
människotyper.
Fie’sole, Fra Giovanni A n g e 1
i-co da. Se Fra Angelico!
Fie’sole. Stad i mell. Italien (prov.
Fi-renze), med katedral från 1000-talet,
berömt kloster och flera andra
byggnadsmin-nesmärken.
Fifa. Se Fotboll!
Fife [fajf]. Grevsk. i ö. Skottland.
Fifth avenue [fifth se’vonju]. Bet. femte
avenyn. Gata i New York, vid vilken
de mest bekanta millionärspalatsen ligga.
Fi’garo. Namn på huvudfiguren i P. A.
C. de Beaumarchais’ lustspel Barberar en i
Sevilla (äv. opera av Rossini) och Figaros
bröllop (äv. opera av Mozart, 1786, Sthlm
1821).
Fi’garo. 1. Namn på franska tidningar,
av vilka den mest kända är L e F. i Paris,
grundad 1854. 2. Sv. veckotidning (s. k.
bulevardblad) 1878—1925. Dess mest
bemärkte redaktör var C. F. Lundström
(märket »Jörgen»), 1888—1903.
Figeholm. Köping i Kalmar län
(Tuna-läns härad) vid Kalmarsund. 740 inv.
(1931).
Figu’r (lat. figu’ra = form, gestalt). 1.
En människas gestalt, hennes allmänna
utseende. 2. Illustration. 3. Inom
geometrien en begränsad yta. 4. Inom musiken
en genom en nots delning i flera mindre
noter uppkommen notgrupp. 5. Inom
dansen en viss bestämd följd av danssteg. 6.
Inom konståkning på skridsko en
avslutad följd av rörelser. 7. Inom
schackspelet detsamma som pjäs. 8. Inom logiken
slutledningarnas fyra olika former med
avseende på medeltermens ställning. I
första f. är denna subjekt i översatsen
och predikat i undersatsen, i den andra
är den predikat och i den tredje subjekt
såväl i över- som undersats, i den fjärde
predikat i översatsen men subjekt i
undersatsen. Jfr Slutledning!
FlguraTmusik. Detsamma som m e n
su-r a 1 m u s i k.
Figura’nt. Balettdansör, som icke
dansar solopartier. — Figur a’n t s k a, fem.
av f.
Figu’rdans. Allm. benämning på de
särskilt under 1700-talet omtyckta
sällskapsdanser, vilka kännetecknades av sirliga
och invecklade danssteg, ss. kontradans,
kadrilj, menuett, gavott m. m. i motsats
till den vid 1800-talets början allt mer
framträdande runddansen, pardans med
likformig kringsvängning, ss. vals, galopp,
polka.
Figure’ra. Uppträda, förekomma.
Figure’rad musik. Musik, vars
melodinoter upplösas i figurer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
