Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2025
Fischer—Fiskar.
2026
äro F:s
undersökningar banbrytande. 1902 erhöll han
Nobelpriset i kemi.
III. Hans F., f.
1881. Professor i
organisk kemi i
Munchen. Han
erhöll 1930 års
Nobelpris i kemi för
sina arbeten över
gall- och
blodfärgämnenas kemiska
sammansättning,
vilka bl. a. lett till syntetisk framställning
av h ä m i n.
HANS FISCHER.
Fotografi.
Fischer, Ernst Felix, f. 1890.
Museiman, intendent vid Malmö museum,
konst-hist. förf.
Fischerström, Johan, f. 1735, d. 1796.
Förf., en av stiftarna av »Utile Dulci»,
nationalekonomisk skriftställare i
fysiokra-tisk anda. F. var föremål för Hedvig
Charlotta Nordenflychts sista och olyckligå
kärlek.
Fi’schier [-ie], Per E d v. Magnus, f.
1852. Skolman, rektor vid Grevesmuhlska
samskolan sedan 1880 och vid Stockholms
borgarskola 1880—1925.
Fisehy. Se Fichu!
Fi’scus (lat.). Bet. egentl. korg; den rom.
kejsarens privatkassa, statskassa.
Fisher [fi’sjo], I. John Arb u thno t
F., baron F. of Kilverstone [-[kiTvo-stån],-] {+[kiTvo-
stån],+} f. 1841, d. 1920. Britt, amiral,
nydanare av den britt, flottan (dreadnought och
u-båtar), skapare av den eng. »hemflottan»
(The Home Fleet), under världskriget
förste amiralitetslord 1914—15. II.
Andrew F., f. 1862, d. 1928. Austr.
politiker, ledare för landets arbetarparti,
statsminister flera ggr. III. Herbert
Albert L. F., f. 1865. Britt, politiker
och historiker, professor i Oxford, statsråd
i Lloyd Georges regering, britt, ombud vid
flera av N. F:s sammanträden.
Fisher [fi’sjo], I r v i n g, f. 1867. Amer.
nationalekonom, prof, vid
Yale-universite-tet, bemärkt förespråkare för det amer.
rusdrycksförbudet.
Fiska’l (lat. fi’scus = korg, pe::ningkorg,
kassa). 1. Tjänsteman, som i egenskap av
åklagare skall beivra vissa
lagöverträdelser. Ex.: landsfiskal, stadsfiskal, tullfiskal.
advokatfiskal, krigsfiskal. 2. F. i hovrätt,
yngre tjänsteman som är föredragande i
brottmål, civila besvärsmål m. m. —
Fis-k a’l i s k aktion, åtal inför hovrätt mot
ämbets- el. tjänsteman för tjänstefel
(ut-föres av advokat- el. överkrigsfiskalen,
justitiekanslern, justitie- el.
militieombuds-mannen).
Fiskar (Pi’sces). En av de lägsta
klasserna ryggradsdjur. F. äro kallblodiga
djur, som utmärkas av en synnerligen
långt gående anpassning för liv i vattnet.
Kroppen är vanligen spolformig; endast
hos en del bottenfiskar (ålar, flundror m.
fl.) är den rund el. tillplattad. Huden är
hos de flesta täckt av fjäll, vilka kunna
vara utbildade på olika sätt (se Fjäll!).
Fenorna äro av två slag, pariga,
motsvarande de högre djurens extremiteter,
och opariga. De pariga bröst- och
bukfenorna samt de opariga rygg- och
analfenorna äro huvudsakligen
balan-seringsorgan, medan framdrivningen i
vattnet huvudsakligen sker med hjälp av
stjärtfenan. Alla fenorna (undantag se
Fettfena!) stödjas av fenstrålar, dels
mjuka, dels hårda (taggstrålar).
Stjärtfenan är hos olika fiskar av
väsentligt olika byggnad. Hos somliga
löper ryggraden rakt ut i spetsen, och
stjärtfenan blir då symmetrisk, difycerk;
hos de flesta är ryggraden däremot starkt
uppåtböjd, och den har alltså undre fliken
större. Denna fentyp kallas h e t e r
o-c e r k. En specialiserad, till synes
symmetrisk form av denna förekommer hos de
flesta av våra nutida benfiskar, h o m
o-c e r k stjärtfena.
Skelettet består hos de lägre nutida
fiskarna huvudsakligen av brosk, men hos de
högre av ben. Ryggraden visar prov på
flera olika utvecklingsstadier, i det att den
hos de lägsta består av en cylindrisk rygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
