- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IV. Düna-Francesca /
2043-2044

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärrpunkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2043

Fjärrpunkt—Fladdermöss.

2044

S. S. S. R. 1922. 1 806 000 inv. (1927).
Huvudstad: Vladivostok.

Fjärrpunkt. Den punkt, vari föremål
skola befinna sig för att tydligt uppfattas
av det oackommoderade ögat. För normala
ögon ligger fjärrpunkten på oändligt
avstånd, d. v. s. linsen sammanbryter
parallella strålar till en skarp bild på
näthinnan. För närsynta ögon ligger f.
närmare, för översynta finnes ingen f.,
emedan det fordras konvergenta strålar för att
utan ackommodation få en skarp bild.

Fjärrverk el. e k o v e r k. Ett fr. orgeln
avskilt pipverk, ofta anbragt på
kyrkvinden el. dyl. och avsett att frambringa
svaga toner. F. står genom kabelledning i
förbindelse med spelbordet, som även äger en
särskild manual för spelning av f. Jfr O
r-gel, Manual!

Fjärrverkan. Bet. verkan på avstånd. Se
Actio in distans!

Fjärsingar (Trachi’nidce). En familj
Taggfeniga fiskar med lång, hoptryckt
kropp, små fjäll, uppåtriktad mun och
mycket liten, taggstrålig ryggfena. Simblåsa
saknas, över 100 arter finnas, varav dock
endast en, Vanliga fjärsingen
{Trachi’nus dra’co), förekommer vid våra
kuster. Den är ovan mörkbrun, under vit
med snett över kroppen gående grå, gula
el. blåaktiga band. Den lever ofta nedgrävd
i sanden och lurar på rov, mest räkor.
Köttet anses välsmakande.

Fjärås. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 2 962 inv. (1931).

F-klav. Se K 1 a v!

f. Kr. Förk. för »före Kristi födelse».

Fl. 1. Äldre kem. tecken för fluor. 2.
Förk. för f 1 o r i n.

Fla. Amer. förk. för Florida.

Flabb (lågt. Vlabbe). Bet. egentl. stor
mun, trut. En person med stor, gapande
mun, pratmakare.

Fla’ccus, Q u i n t u s Horatius. Se
H o r a t i u s!

Fla’cius Illy’ricus, Matthias, f. 1520,
d. 1575. Protestantisk teolog, professor i
Wittenberg och Jena. Han verkade i sträng
luthersk anda.

Flackarp. Socken i Malmöhus län (Bara
härad). 219 inv. (1931).

Flacon [flakå’n] (fransk.). Bet. flaska.

Fladdermöss el. Flädermöss
(Chir-o’ptera). En ordning bland däggdjuren,
karakteriserad därav, att de främre
extre-miteterna äro omvandlade till flygorgan.
De flesta benen i dem äro starkt
förlängda och genom en flyghud förenade
sinsemellan, med kroppen och med de bakre
extremiteter na; hos de flesta arterna
omsluter flyghuden även svansen. Tummen
och tårna äro fria; de senare bära ofta
skarpa klor med vilka djuret hänger sig
fast, när det vilar. Bröstbenet är försett
med en kam som fäste för den starkt
utvecklade flygmuskulaturen. F. äro närmast
släkt med insektätarna. De äro natt- el.
skymningsdjur med svagt utvecklad syn
men starkt utvecklat känsel- och
hörselsinne. De flesta leva av insekter, en del
tropiska arter av frukt och somliga suga
blod av större djur. De, som leva i
tempererade länder, ligga i dvala under vintern.
Alla på våra breddgrader förekommande f.
äro nyttiga djur, därigenom att de förtära
massor av skadeinsekter.

STORA FLADDERMUSEN (huvudet ned).
Fotografi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/4/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free