Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flinders ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2057
FlodFnprocessen—Flo’giston.
2058
FLODHÄSTAR.
Fotografi.
ra utvecklad simhud och mörkbrun färg.
F. är en god simmare och lever av grodor,
kräftor, fisk, vattenfåglar o. d. Den
förekommer i ö. Europa. Mycket nära
besläktad är den nord-amerikanska Minken (L.
vi’son). Skinnen av bägge dessa arter
jämte ett par närstående öst-asiatiska gå i
handeln under namn av n e r t s.
FlodFnprocessen. En av bergsingenjören
H. Flodin (f. 1871) utarbetad metod att
framställa stål- och järnsorter av
önskad sammansättning (även legerade med
andra metaller) direkt ur järnmalm utan
att först framställa tackjärn och sedan
underkasta detta särskilda färsknings- och
legeringsprocesser. Enligt F. bereder man
briketter av den pulvriserade malmen
jämte en noga avvägd mängd kol, kalk,
oxider av tillsatsmetallerna m. m. och smälter
sedan briketterna i elektrisk ugn. Så
framställt järn kallas Flodinjärn. Jfr Fe
r-rolegeringar!
Floding, Per Gustaf, f. 1731, d. 1791.
En av vårt lands främsta kopparstickare.
F. har utfört utmärkta porträtt av Gzistaf
III, Roslin och andra.
Flodkräfta. Se Kräftor!
Flodman, Gustav Ferdinand, f.
1846, d. 1925. Ingenjör, särsk.
ångma-skinskonstruktör.
Flodmark, Johan Hugo Andreas,
f. 1837, d. 1927. Teaterforskare, arkivman,
som bl. a. sysslat med äldre stockholmsk
teaterhistoria. Bl. hans arbeten märkes
Bellmansmelodiernas ursprung (1882).
Flodmusslor (Unio’nidce). Musselfamilj,
utmärkt av föga sammanvuxna
mantelkanter, tunglik fot och liksidiga, tunna skal,
på insidan försedda med ett pärlemorlager.
Låset har få el. inga tänder. F. leva i sött
vatten, vanl. till hälften nedgrävda i
bottnen. Hit hör bl. a. F 1 o d p ä r 1 m u s
s-lan (Mar g arita’na margariti’fera), som
förekommer i bäckar och åar med stenig
botten, i Sverige huvudsakligen i Norrland
samt i Lagan. Längden är omkr. 10 cm,
och skalen äro brunsvarta. En annan
vanlig art är D a m m-m u s s 1 a n (A.nodo’nta
cy’gnea), som har ett tunt gul- och
grön-strimmigt skal. Den är större än den
föregående och finnes i stillastående vatten med
gyttjebotten. Målarmusslan (U’nio
picto’rum) finnes i sjöar och åar och är
ätlig. Skalet användes förr till färgkoppä?
(därav namnet). Även denna art
innehåller stundom pärlor.
Flodström, I s i d o r, f. 1856. F. d.
kommerseråd, förf, av ett stort antal skrifter
med ekonomiskt, befolkningsstatistiskt och
sociologiskt innehåll.
Flo’giston (grek. flogisto’n = bränt,
antänt). Det hypotetiska ämne, som enl. G.
E. Stahls år 1702 uppställda teori skulle
finnas i alla brännbara ämnen och
förorsaka eldfenomenet, i det att det vid
förbränning bortgår. F.-teorien var allmänt
härskande under större delen av 1700-talet
och kullkastades först av A. L. Lavoisier.
Då H. Cavendish i slutet av 1700-talet
upptäckte vätet, trodde han sig ha funnit f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
