Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning - Flygplan - Flygplankryssare - Flygpost - Flygpungdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2079
Flygplan—Flygpungdjur.
2080
Atlanten överflögs första gången med
flygmaskin av engelsmännen Alcoek och
Brown 1919 från New Foundland till
Irland. Den mest uppmärksammade
atlant-flygningen gjordes den 20—21 maj 1927
av amerikanen Charles Lindbergh, då han
ensam tillryggalade sträckan New York—
Paris, omkring 5 800 km. Fjorton dagar
senare flög amerikanen Clarence
Chamber-lin med C. A. Levine som passagerare New
York—Helfta, Tyskland, på 43 timmar, en
sträcka på 6 270 km. Senare i juni flög
Richard Byrd med tre följeslagare George
Noville, Bert Acosta och norrmannen Bernt
Balchen New York—Ver-sur-Mer,
Frankrike. Den 28 aug. tillryggalade Edward
Schlee och William Broek sträckan
Har-bour Grace (New Foundland)-—London på
23 tim. Alla dessa flygningar gingo från
öster till väster.
I motsatt riktning lyckades tyskarna
Hermann Köhl och von Huhnefeld samt
irländaren James Fitzmaurice flyga från
Baldonnel, Irland, till Greenly Island, S:t
Lawrencebukten, den 12 april 1928.
Fransmännen Costes och Bellonte flögo Paris—
New York 1—2 sept. 1930.
Sydatlanten korsades första gången
direkt 14—15 okt. 1927 av Costes och
Le-brix, vilka flögo S:t Louis, Afrika—Port
Natal, Brasilien, på 18 timmar. I motsatt
riktning flög den engelsk-australiske
flygaren Bert Hinkler 25 nov. 1931 Port
Natal—Bathurst första gången. Han var
dessutom ensam och använde ett sportplan.
Denna färd har jämställts med Lindberghs,
ehuru den i viss mån förbisågs av pressen.
Ett tjugotal direkta atlantflygningar ha
genomförts, därav en eskaderflygning
Afrika—Brasilien 1931 av 12 italienska
maskiner. Atlantflygningar med luftskepp,
se Luftskepp!
F 1 y g r e k o rd. Världsrekorden i
flygning godkännas av Fédération
Aéronau-tique Internationale i Paris.
Distansrekordet innehas (febr. 1932) av amer. Boardman
och Polando, vilka 1931 flögo New York—
Konstantinopel, en sträcka på över 8 000
km. Höjdrekordet sattes 4 juni 1930 av
nordamer. Apollo Soucek med 13 156 m och
hastighetsrekordet av engelsmannen
Stain-forth, som 1931 flög med en hastighet av
657,76 km i timmen. Italienarna Umberto
Maddalena och Fausto Ceccioni flögo i
sluten bana med bränslepåfyllning endast före
starten 67 timmar 13 minuter, medan
amerikanerna bröderna Kenneth och John
Hunter i juni 1931 höllo sig uppe i
luften 553 timmar 41 minuter, varunder
bensin påfylldes under flygningen 223
gånger.
Konstflygning. För att helt
behärska maskinen fordras färdighet i
konstflygning, varvid de vanliga rörelserna äro
looping, vertikalsväng, vingglidning, spin,
BLÉRIOTS AEROPLAN nr XI. Fotografi.
roll och immelmannsväng. Vid looping
beskriver maskinen en ögla uppåt bakåt, vid
vertikalsväng svänger maskinen skarpt åt
ena sidan i mer än 45 graders lutning, vid
vingglidning sjunker den framåt och åt
ena sidan på en av vingarna, vid spin utför
den en skruvrörelse med nosen före
roterande kring sin längdaxel, och vid roll
utför den en horisontell skruvrörelse.
Im-melmaunsvängen består av en halv roll,
varefter maskinen utför en del av en
looping och vänder om åt samma håll,
varifrån den kom. Litt.: T. K. Ångström:
Flygmaskinen (Verd. småskr. n:r 168—
169). Se även Flygvapnet!
Flygplan. Se Flygning!
Flygplankryssare. Örlogsfartyg inom sv.
flottan, å vilket ett antal flygplan
medföras. Se Flygdepåfartyg!
Flygpost. Se Flygning, Luftpost!
Flygpungdjur. Under detta namn
sammanfattas några pungdjur tillhörande tre
släkten av familjen Klätterpung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
