Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2089
Fock—Fodervärde.
2090
rades högsta krigsråd i Versailles oeh 1918
högste befälhavare över de allierades
styrkor med obegränsade fullmakter. Han
planläde den offensiv, som ledde till
vapenstilleståndet och utövade både under
fredsförhandlingarna och efteråt som militär
rådgivare åt de
allierade regeringarna
stort inflytande,
varigenom han
kunde göra den
franska politiken stora
tjänster. 1918
utnämndes han till
marskalk av
Frankrike och följande år
vann han inträde i
Franska akademien.
F. FOCH. Fotografi.
Fock (boll, fok = trekantigt
landområde). 1. Seglet på understa rån på ett
rå-riggat fartygs förligaste mast. 2. Ett
tri-angelformigt försegel dels på råriggade,
dels på slätriggade fartyg samt på öppna
segelbåtar det triangelformiga förseglet,
som sitter på staget.
Focsani [fåksja’ni]. Handelsstad i ö.
Rumänien (Moldau). 26 000 inv. (1925).
Foder. 1. Inom botaniken benämning på
de vanl. gröna blad, foderblad, som hos
växter med dubbelt hylle sitta nedanför
kronan (jfr Blomma!). 2. Se
Fodermedel!
Foderenhet. Se Fodervärde!
Foderfosfat. Tillskottsfoder som ges, då
de övriga fodermedlen äro särskilt
fosfatfattiga (t. ex. drank, betmassa), och vanl.
består av ben- el. köttmjöl.
Foderkakor. Se 01 j ekakor!
Fodermarsk. Person, som har tillsyn över
fodret i ett större stall och sköter djurens
utfodring.
Fodermedel. F. kunna indelas i
stråfoder (hö, halm, agnar), saftfoder
(grönfoder, rotfrukter, pressfoder el.
ensi-lage, betmassa, drank, drav och melass m.
m.) samt kraftfoder (säd, lin- och
hampfrö, oljekakor, maltgroddar m. m.).
Härtill kommer n ö d f o d er, ss. barr,
cel
lulosafoder, lavar o. d. Till f. kunna även
räknas mjölk och mejeriavfall samt
kött-och fiskfodermjöl. Jfr Fodervärde!
Fodervicker. Se V i c k e r!
Fodervärde. 1. Ett fodermedels värde som
näringsmedel för de utfodrade djuren i
allm. 2. Ett bestämt tal, som tillåter
bedömning av nyssnämnda värde. I Sverige
menar man vanl. med f. den kvantitet av
fodermedlet, som i näringsvärde motsvarar
1 kg korn el. 1,1 kg torrsubstans i
foder-rotfrukter (1 foderenhet). Ju högre
detta »fodervärde» är, dess mindre är
alltså fodermedlets näringsvärde pr kg. I
regel beräknas, att ett djur för endast
kroppsunderhållet behöver för varje dygn
1 foderenhet på 150 kg levande vikt och
för mjölkalstring % foderenhet på 1 lit.
mjölk. Även en hel del andra
fodervärdes-beräkningar finnas, men ovanstående torde
vara den i Sverige allmännast använda.
Följande tabell visar en del vanliga
fodermedels fodervärde och halt av
smältba-ra näringsämnen (i procent).
Fodervärde * Procenthalt av
äggvita fett kvävefria
extraktiv-ämnen cellulosa
Gräsblandat
klöverhö .. o’S 5,7 l,i 25.3 12,4
Ängshö 2,5 5,5 1 24,3 15,5
Havrehalm 4 1,3 0,7 17,5 19,i
Klövergrönfoder . 7 2,5 0,5 6,3 3,7
Foderbetor 10 1 0,i 7,4 0,7
Kålrötter 9 1 0,1 8,1 0,8
Rovor 12,5 0.9 0,1 5,4 0,7
Potatis 4 1,1 0,2 18,9 —
Sockerbetsblast med huvud .... 12 1,4 0,1 5,1 0,9
Betmassa 10 0,7 0,1 5,2 1,7
Melass 1,3 6,8 — 57 9 —
Korn 1 7,5 1.7 61.7 1,4
Havre 1 2 8,7 4 44 7 2,3
Maj s 0,95 7,2 4,2 63,7 1,6
Maj skakor 1 9,5 5,3 53,i 1,1
Jordnötkakor .. . 0,8 51 7,2 21,2 0,7
Bomullsfrökakor 0,85 37,3 9,2 16,2 2,1
Rapskakor 0,95 26,6 8 25 2,2
Skummjölk 6 3.4 0,i 4,7 —
Vassla 12 0,9 0,2 4,8 —
Köttfodermjöl .. . 0,6 67,2 12,5 — —
Fiskfodermjöl . . 1,1 1 47,3 1.6 — —
*) Antal kg som motsvara 1 foderenhet.
Litt.: N. Hansson: Handbok i
utfodrings-lära (I—III 1913—16).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
