Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folksaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2103
Folkskolstyrelse—Folkvisa.
2104
Folkskolstyrelse. Se Skolstyrelse!
Folkskolöverstyrelsen, överstyrelse för
folkskolväsendet, inrättad 1914. F.
förenades 1920 med läroverksöverstyrelsen till
skolöverstyrelsen.
Folksuveränitet. 1. Det förhållandet, att
inom en viss stat statsviljan får sitt
uttryck genom beslut av folket i val el.
omröstning el. av dess folkvalda
representanter. F. i denna mening är en mots. till
furstesuveränitet. 2. Det förhållandet, att
de olika staterna helt och hållet själva
bestämma sitt ståndpunktstagande i
förekommande frågor utan beroende av någon
överstatlig organisation. F. i denna bet.
benämnes dock vanligen st a t s
suveräni t e t.
Folksång. Bet. dels för folkhymnen, som
mera direkt riktar sig till konungen, och
dels för den egentliga folksången, som
behandlar folket självt och dess frihet,
landets natur och liknande. F:s historia är
tämligen ung, de flesta f. äro ej äldre än
100—150 år. Texten är ofta en
tillfällighetsdikt, tillkommen under tider av
nationell hänförelse, medan musiken stundom
härrör fr. en känd, för tillfället populär
visa. Den älsta sv. f. är Gustavs skål
(1772), skriven för Gustav III, följd av
Bevare Gud vår kung (1805), Ur svenska
hjärtans djup (1844) och Du gamla, du
fria (fr. 1890-talet begagnad som f.). Bl.
utländska f. märkas: Belgien:
Braban-Qonne; Danmark: Kong Christian stod ved
höjen mast och Der er et yndigt land;
England: Rule Britannia och God save the
king; Finland: Vårt land, vårt land;
Frankrike: La marseillaise (Marseljäsen);
Förenta staterna: Yankee doodle och
Star-spangled banner; Norge: Ja, vi elsker
dette landet; Tyskland: Deutschland,
Deutschland iiber alles och Die Wacht am
Rhein.
Folksägen. Se Folksaga!
Folkteatern. 1. Teater i Stockholm vid
östermalmstorg, grundad 1856, där revyer
och lustspel uppföras. 2. Teater i Göteborg.
Folktribu’n. Se Tribunl
FOLKUNGAÄTTENS
VAPEN, sedermera
i något förändrad
form ingående i
Sveriges riksvapen.
Folkungaätten.
Medeltidens
ryktbaraste sv.
stormans-och sedermera
konungaätt. Dess
äl-ste kände medl.
hette Folke, som
levde omkr. år 1100.
Ättens stamtillhåll
var urspr.
Götaland, isynnerhet
Östergötland, men
den hade
besittningar även i andra
landskap. F.
försvinner ur Sveriges
historia omkr. år 1400. Till F. hörde
Birger Jarl.
Folkuniversitet. En högskola, där
vetenskapliga studier få bedrivas utan att
studentexamen el. liknande kompetens sättes
som villkor. Planer ha flera gånger varit
uppe att inrätta ett f. i Sverige (bl. a.
insamlades 1917 600 000 kr. för ändamålet),
men hittills ha de ej realiserats.
Folkvandring. En folkstams flyttning fr.
sitt urspr. område för att med fredliga el.
krigiska medel ta i besittning nya
områden. Med f. menas vanl. de stora
omflyttningar isynnerhet bl. de germanska
stammarna i Europa under de första
århundradena e. Kr., som ledde till det västrom.
rikets upplösning och nya statsbildningars
uppkomst.
Folkvang (isl. Folkvangr, egentl. =
skarornas fält). I fn. mytologi gudinnan
Frejas borg, dit hälften av de i strid
fallna krigarna samlades. Jfr Valhall!
Folkvisa el. b a 11 a’d. I
litteraturhistorien namn på en medeltida, särskilt
nordisk dansvisa med episkt innehåll, som
urspr. diktats av ridderliga skalder och för
riddarklassen men som sedermera blivit
en hela folkets egendom. I musikaliskt
hänseende betecknar f. en sångmelodi
upptecknad fr. folkets läppar och utan känd
upphovsman men kan i en del fall
bevisligen härledas ur äldre, fr. annat håll
häm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
