Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2119
Forshaga—Forssell.
2120
en vårdanstalt för kräftsjuka
(Radiumhemmet) 1912, ett stadsbibliotek 1920 och
till Stockholms borgarskola 1923. I juni
1929 beslöt Stockholms stadsfullmäktige,
att bidrag fr. F. skulle utgå till
uppförande å Södermalm av en för vissa
allmännyttiga ändamål (föreläsningssalar,
simhall, gymnastiksal, bibliotekslokaler
m. m.) avsedd byggnad, Forsgrénska
medborgarhuset.
Forshaga. 1. Församling i Grava socken.
3 944 inv. (1931). 2. Municipalsamhälle i
F. 1 vid N. Kl. J. med pappersbruk och
sulfitfabrik. 2 290 inv. (1931).
Forshaga Linoleum a. b. Se L i n o 1
e-um a. b. Forshaga!
Forshaga Sulfit a. b. Sulfitfabrik vid
Forshaga, Värmlands län. Årstillverkning
30 000 ton blekt sulfitcellulosa. F. tillhör
a. b. Mölnbacka-Trysil.
Forsheda. Socken i Jönköpings län
(Väst-bo härad). 783 inv. (1931).
Forshem. Socken i Skaraborgs län
(Kin-ne härad). 1 825 inv. (1931).
Forshult. Ort vid Klarälven en mil från
Uddeholm, varest Uddeholms a. b.:s
största elektr. kraftstation är belägen
(25 000 hkr).
Forshälla. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Inlands Fräkne härad). 1 912 inv.
(1931).
Forskarstipendium. Fem stipendier a
7 000 kr., som sedan 1927 utgå till i
vetenskapligt hänseende framstående docenter.
F. befria fr. undervisningsskyldighet; två
utdelas vid Uppsala, två vid Lunds univ.,
det femte vid något av dessa el. vid
Karolinska inst. i Sthlm.
Forsmark. Socken i Stockholms län
(Frösåkers härad). 902 inv. (1931).
Forsmarks Cellulosafabrik, a. b.
Sulfatfabrik och sågverk vid Forsmark,
Stockholms län, med en årskapacitet på 7 000
ton sulfatcellulosa och 1 000 standard
trävaror. Aktiekapital 1,12 mill. kr.
Forsmo-broarna. Två bredvid varandra
befintliga broar, en järnvägsbro och en
landsvägsbro, vid Forsnio i
Västernorr-lands län (Eds socken), där S. J. går över
Ångermanälven. Den äldre (248,5 m) var
färdig år 1888 och den yngre (263,6 m) år
1912. Den senare är en av Sveriges
största broanläggningar.
Forssa. Socken i Södermanlands län
(Villåttinge härad). 634 inv. (1931).
Forss a. b. Bolag i Köpmanholmen
(Västernorr lands län), som äger sågverk,
sulfit- och sulfatfabriker därstädes och
tillverkar c:a 10 000 standard trävaror,
15 000 ton sulfit- och 25 000 ton
sulfatmassa per år. F. är ett familjebolag,
grundat 1877, som kontrolleras av familjen
Hedberg.
Forssell. I. 1. H a n s L u d v i g F., f. 1843,
d. 1901. Historiker och politiker,
finansminister 1875—80, led. av F. K. 1879—97,
led. av Sv. ak. och Vet. ak. m. fl. in- och
utländska lärda samfund betrodd med
en mängd allm. uppdrag och förf,
av flera betydande
historiska arbeten.
2. Carl Gustaf
(Gösta)
Abraham s so n F., f.
1876. Den förres
brorson, professor i
medicinsk radiologi
vid Karolinska
institutet sedan 1916,
föregångsman inom [-röntgen-behandlingen-]
{+röntgen-behandlin-
gen+} i vårt land. Led.
av Vet. ak. 3. Carl Arne F., f. 1887. Den
förres broder, historiker, tidningsman och
konservativ politiker, led. av A. K. 1919—
20 och sedan 1925. 4. Carl Ab raham F,.
f. 1881. Den förres broder, professor i
bygg-nadsstatistik vid Kgl. Tekn. Högsk. sedan
1913. Led. av Ing. vet. ak. 5. Carl Ebbe
Gerhard F., f. 1882. Den förres broder,
professor i kirurgi vid Veterinärhögskolan
sedan 1925. II. Gideon F., f. 1864.
Skolman och skriftställare, som bl. a. förf.
Front mot allmänbildningen (1911) och
Måste man ljuga vid
religionsundervisningen? (1912).
C. G. A. FORSSELL.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
