Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankera ... - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2163
Franklin-Bouillon—Frankrike.
2164
B. FRANKLIN. Gravyr.
Litt.: A. Sandberg: Benjamin Franklin.
II. Philip Albright Small F., f.
1871. Nordamer. redare, chef för
International Mercantile Marine Co.
Franklin-Bouillon [franklä’n-bujå’n],
Henry, f. 1870. Fransk politiker. F.
invaldes 1910 i deputeradekammaren som
representant för radikalsocialistiska partiet
och har särsk. i utrikespolitiska frågor och
som ordf, i deputeradekammarens
utrikesutskott utövat stort inflytande. 1917 var
han propagandaminister i Painlevés
kabinett. Briands försoningsvänliga politik
gentemot Tyskland har i F. haft en trägen
motståndare.
Franko (it. fra’nco = fri). Urspr.
anteckning å en postförsändelse, att avgiften
betalts vid avsändningen. Numera bet. f.
dels själva postavgiften (porto), dels att
en vara i allm. avsändes utan
fraktkostnad för mottagaren. — Frankok
u
v e r t, ett kuvert som i st. f. påsatt
frimärke är försett med tryckt färgstämpel.
— Frankotecken, gemensam
benämning å frimärken, brevkort, kortbrev och
frankokuvert.
Frankolinhöns (Francoli’nus). Ett släkte
medelstora Fasanfåglar med lång
näbb, kort stjärt och sporre å tar ser na
(hos hanen). F. förekomma i Afrika och
s. Asien. En art (F. vulga’ris) har funnits
i s. Europa men utrotades på 1800-talet.
Flygförmågan är jämförelsevis dålig.
Frankrike (fransk. La France). Republik
i v. Europa, världsdelens näst Ryssland
största stat med avseende på ytinnehållet,
som med 551 000 kvkm, är lika med
Sveriges och Islands tillhopa.
Kust. F. har två skilda kuststräckor:
en Atlantkust (Eng. kanalen och
Biscaya-bukten) och en Medelhavskust. Den f. är
längst i n. fr. belgiska gränsen till Sommes
mynning en flack-kust, mellan Sommes och
Loires mynningar en brant klippkust samt
s. om Loire en flack-kust. Utanför
brantkusten ligga en mängd öar, av vilka de
England tillhöriga Normandiska öarna äro
de förnämsta. Medelhavskusten är v. om
Marseille en flack-kust och ö. om samma
stad en brantkust, särskilt ståtlig längst
i ö., där Väst-Alperna nå havet. På
Medel-havskusten märkes den stora Lionbukten.
ön Korsika tillhör F.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. Frånräknat
gränsbergen i s. (Pyrenéerna), s. o. (Alperna) och
ö. (Jura, Ardennerna) består F. av fem
naturliga områden: 1) S e i n e-b ä c k e n e t
mellan Ardennernas, Vogesernas,
Centralplatåns och Bretagnes högländer, ett
lågland best, av en berggrund fr. jura-,
krit-och tertiärformationerna, med breda,
odlade dalgångar och fruktbara slätter
(Champagne, Picardie); 2) Bretagnes
högland i v., ett gammalt
urbergsområde, ingenstädes nående 400 m. ö. h.; 3)
G a r o n n e-b äckenet i s. mellan
Pyrenéerna och Centralplatån, ett lågland av
ung. samma geologiska byggnad som
Seine-bäckenet, med slätt- och hedlandskapet Les
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
