Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2179
Franska revolutionen—Fransk-klassisk.
2180
Franska revolutionen. Benämning på den
revolution, som började i Frankrike d. 5
maj 1789, då den franska riksdagen (les
états généraux) efter 175 år ånyo
sammanträdde i Versailles. F. r. har djupgående
orsaker i det förflutna. Den oinskränkta,
enväldiga furstemaktens förfall under
1700-talet yttrade sig som furstens och hovets
personliga själviskhet (de förbrukade intill
Vio av statsinkomsterna) i st. f. omsorg om
staten och det allmänna, vartill kom ett
tyranniskt ämbetsmannavälde. Det sociala
reformarbetet hade avstannat, och
föråldrade samhällsinrättningar (bl. a. de s. k.
herremansrättigheterna och livegenskapen)
bibehållits, varigenom en spänning
inträtt mellan fursten och folket. Vid
revolutionens början stod Frankrike väsentligen
kvar på det medeltida samhällets grund. De
två högre stånden adeln och prästerskapet
utgjorde endast en ringa del av nationen
men ägde dock oproportionerligt stora
delar av landets jord. På det s. k.
tredje ståndet, d. v. s. hela den övriga
ofrälse befolkningen kom därigenom en
förhållandevis alltför ringa del av
jorden. Denna orättvisa
egendomsfördelning jämte den ofantliga skattebördan,
som ensamt åvilade borgerskapet och
bönderna, framkallade hos massan av folket
ett förbittrat hat mot det bestående
ståndssamhället. Härtill kom en opposition mot
kungamakten från den egentl.
konservativa parlamentsadeln.
Efter fruktlösa reformförsök, åsyftande
adelns beskattning för att öka kronans
otillräckliga inkomster, sammankallade
Ludvig XVI riksdagen. Konungamaktens
avsikt härmed var endast att få nödiga
skatter beviljade, men redan från början
tog det tredje ståndet som det
överväldigande flertalet den politiska makten och
därmed Franrikes öde i sina händer. Dess
fasta uppträdande ledde till den stora
franska revolutionen.
Under revolutionens förlopp, som inåt
utmärktes av politisk ostadighet och ofta
ombytta statsförfattningar samt ett
radikalt reformarbete och utåt av krig (fr.
början anfallskrig fr. Frankrikes sida) mot
nästan hela Europa jämte en hänsynslös
fransk imperialism, förverkligades
folksuveränitetens och den sociala jämlikhetens
idéer. Medan den sociala revolutionen ledde
till bestående resultat, beskrev den
politiska utvecklingen en cirkelrörelse, varvid
Frankrike slutligen med Napoleon återgick
till utgångspunkten, det personliga
enväldet, som dock till skillnad fr. det gamla
skapats av det suveräna folket självt.
Litt.: O. v. Zweigbergk: Den stora franska
revolutionen. (Verd. småskr. n:r 22). H.
Hjärne: Revolutionen och Napoleon (1911).
A. Söderhjelm: Den franska revolutionen
(1924). T. Carlyle: Den franska
revolutionen (3 bd 1884—85). Lydia Wahlström:
Lindblads världshistoria (VII; 1928).
Franska skolan. En av franska staten
understödd flickskola i Stockholm,
grundad 1862.
Franska Soma’liland. Se S o m a 1
i-1 a n d!
Franska Suda’n. Fransk koloni i
Franska Väst-Af rika, med 924 000 kvkm ung.
dubbelt så stor som Sverige. F. är ett
regnfattigt platåland med tropiska
savanner i s., stäpper och öknar i n. Huvudalster
äro jordnötter, kautschuk och levande djur.
2 635 000 inv. (1927). Huvudstad: B
a-m a k o.
Franska Väst-Afrika. Gemensam
benämning på de franska kolonierna
Senegal, Mauretanien, Franska
Guinea, Elfenbenskusten, D a h
o-mey, Franska Sudan, övre V olta
och Nigerkolonien. Deras
sammanlagda yta uppgår till 4 800 000 kvkm (mer
än 10 ggr Sveriges yta).
Fransk-klassisk. Beteckning för den litt.
smakriktning, som i mitten av 1600-talet
uppstod i Frankrike och utbildades i
anslutning till den antika rom. litteraturen
som en opposition mot barocken. Gentemot
förkonstling och onatur vill den
förverkliga sanningens och klarhetens ideal. Då
den understryker de litterära reglernas
värde, kommer den emellertid att ofta
lägga alltför stora band på den skapande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
