- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / V. Francesca da Rimini-Havsnålar /
2217-2218

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frossmygga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2217

Frostsprängning—Fruktkropp.

2218

Frostsprängning. Den söndersprängning
av berg och stenblock, som uppstår genom
utvidgning av det i sprickor inträngda
vattnet, då detta fryser. F. är av stor
betydelse för den mekaniska förvittringen
isynnerhet i fjälltrakter, där temperaturen
under stora delar av året för varje dag
varierar omkring 0°. Det är härigenom de
stora massor av stenblock (»ur») bildas,
som täcka bergsidorna i närheten av
snögränsen.

Frostviken. 1. Socken i Jämtlands län
(Hammerdals tingslag). 2 247 inv. (1931),
därav 146 i lappförsamlingen. 2. Insjö i
F. 1, 311 m. ö. h., omkr. 120 kvkm.

Frotté (fransk, frotter = gnida). Tjockt,
ganska löst, grovtrådigt bomullstyg, som
användes isynnerhet till
sommarklänningar. — Frottévävnad, till
badhanddukar, blöjor m. m. använt bomullstyg, på
ena el. bägge sidorna täckt med jämnhöga
öglor, bildade genom en särskild varp.

Frotte’ra (fransk, frotter). Bet. gnida.

Fru (fsv. fru, frugha). Bet. urspr.
härskarinna. Under medeltiden titel på
drottningen och förnämare gifta kvinnor,
under 1600-talet på adelsmäns hustrur, under
1700-talet på hustrur till ståndspersoner i
allm., sedermera på alla gifta kvinnor. Jfr
Fröken, Hustru!

Fru Alstad. Socken i Malmöhus län
(Skytts härad). 530 inv. (1931).

Fructidor [fryktidå’r] (fransk.). Bet.
fruktmånaden. Under franska revolutionen
namn på den tolfte månaden enligt den
nya kalendern (omkr. 18 aug.—17 sept.). —
Fructidorkuppen, benämning på
en under denna månad (4 sept.) 1797 mot
den franska riksdagen företagen kupp,
varigenom direktorialstyrelsen
tillintetgjorde den rojalistiska oppositionen.

Fruga’l (lat. fru’gi = återhållsam,
sparsam). Bet. enkel, måttlig, anspråkslös.

Fruits [fryi’] (fransk.). Bet. frukt,
frukter.

Frukost (lågt, vro, tysk, friih = tidigt
och kost). Bet. egentl. tidig måltid.

Frukt. Inom botaniken det av
sammanväxta fruktblad bildade omhöljet för fröna
hos angiospermerna. Allt efter
fruktväggens saftighet, antalet frön m. m.
kunna f. indelas på följande sätt: 1) b ä r med
fruktväggen saftig (blåbär, gurka, banan);
2) stenfrukt med fruktväggens yttre
del saftig, den inre hård (plommon,
körsbär); 3) n ö t med fruktväggen torr; den
innehåller endast ett frö och avfaller
oöppnad (hasselnöt, gräsfrö, sädeskorn); 4)
klyvfrukt med fruktväggen torr; f.
klyver sig vid mognaden i flera
delfrukter, som var för sig avfalla oöppnade
(kummin); 5) kapsel med fruktväggen
torr; f. innehåller flera frön och öppnar
sig vid mognaden. Av kapsel finnas flera
slag: den enrummiga baljan, populärt
kallad »skida» (hos ärter och bönor), den
tvårummiga skidan (hos åkersenap och
andra av fam. Cruciferce), samt
fröhuset (hos vallmo, viol, gullviva m. fl.). Till
kapselfrukterna räknas stundom även 6)
äpplefrukter, hos vilka den egentl.
kapseln omgives av en av blombottnen
bildad, köttig massa (äpple, päron, rönnbär). —
Med skenfrukt menas en f., i vars
bildande även andra växtdelar än
fruktbladen deltaga, t. ex. smultron (jfr
Fraga-ria!), nypon (jfr Rosa!) och fikon (jfr
F i c u s!). Stundom bilda många frukter en
s. k. s a m m a n s a 11 f. (t. ex. hallon). Jfr
Frö!

Fruktblad. Se Pistill!

Fruktesse’nser. Ur frukter (päron,
hallon m. fl.) framställda, flyktiga ämnen,
vilka i kemiskt avseende vanl. äro estrar
av etyl- el. amylalkohol med myrsyra,
ättiksyra el. valeriansyra. I koncentrerad
form ha f. ofta en mycket obehaglig,
stickande lukt. De framställas numera ofta
syntetiskt och användas vid tillverkning
av läskedrycker, konditorivaror och
likörer. Jfr Ester och slutet av art.
Fettsyror!

Fruktkropp. Den ovan jord synliga,
sporbärande delen av högre svampar (det som
populärt kallas svamp).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:55:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/5/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free